Veckans lista v.34

Positivt:
-VM

Nu har det äntligen startat. Nu kör vi. Full fart frammåt!

-Mattias Claesson

Han kör och kör och kör. Tills han kräks. Tills han stupar. Skön inställning. Trots löjlig presentations ritual.

-Ekonomin

Det ser bra ut nu. Lite bonusar och sparande satte fart på ekonomin. Viktigt!

-Jericho

Har börjat spana in den där serien. Sett första 10 avsnitten och fastnade rätt snabbt.

-Lördagen

Lite minglande i Tantolunden och smakade lite svenska delikatesser. Och avlutade kvällen med en sushi och kinabuffé med Bror och hans Dalaflicka. Tack och bock.

Negativt:

-VM tiderna

Måste de sända allt när man antingen sover eller arbetar? Frick! Antar att det blir samma skit nästa år under OS. DubbleFrick!

-Sjuk

Jag blev till sist också sjuk. Skulle tajma det till VM sändningarna, men det blev någon dag för tidigt. En natt på 10 timmar gjorde susen.

-Kramizar och pöss

Allvarligt. Sluta.

-Tempramentet

Jag märker att mitt temperament hoppar till lite ibland. Går saker inte som jag vill kan jag bli arg. Förbannat jävla arg. Men bara ibland. Annars är jag lite snäll.

- Samvetet

Okej. Jag vet inte varför jag skrev upp satvetet på min kom-ihåg-lista. Men någonting var det tydligen. Så det får väl stå här.

Ingen fara på Ica

Varför heter det "Ingen fara på taket"?
Varför ska faran i såna fall vara på taket? Varför inte i källaren. Eller sovrummet. Köket. Toaletten. Duschen. Trädgården. Eller någon helt annanstans. Kanske nere på Ica.

Förväntas det vara någon fara på taket? Vad skulle det vara för fara? Är det någon som smyger omkring där uppe? Jag har tittat ut genom fönstret. Försöka hålla koll på taket. På grannens tak. Men jag ser inget. Inget tak. Ingen fara. Allt ät lugnt och stilla.

Med rätt att få gå hem

Jag hatar att vara sjuk. Fast egentligen är det inte själva sjukdomen som är det värsta. Det värsta är att inte kunna gå till arbetet. Jag får ångest över att inte kunna göra det jag ska.

I torsdags gick jag hem efter halva dagen. Egentligen kanske jag skulle stannat hemma helt. Men ni vet hur det är med karensdagar och sådant.
När jag gick blev mina kollegor förvånade. "Ska du gå hem?" "Är du sjuk?"
Jag har en hög arbetsmoral och är sällan sjuk. Så jag antar att de har rätt. Men det skulle vara skönt att få ha rätten att gå hem. Precis som alla andra.

Efter semestern är man visst inte lika immun mot alla de flygande bakterierna. Och de krypande och stillasittande också för den delen. Men nu har jag haft mitt. Nu blir det inget mer. Inte innan jul.

Nu sitter jag alltså här. Mår bättre men har missat lite arbete. Det är det som svider. Jag får ta igen det när jag kommer tillbaka. Då är det bara tre veckor kvar. Till den där nissen ska börja på min avdelning. Nissen. Som jag ska dansa cirklar runt.

Veckans lista v. 33

Positivt:

- Löpning

Uppvärmning med bror inför midnattsloppet. De sista stegringsloppen med eliten innan starten. Helt underbart att känna på känslans igen.

-Lasse's nya

Det här är bara ett smakprov inför kommande skiva. Men ett smakprov med mersmak. Det kommer att bli bra. Riktigt bra.

-Chefen

Hon verkar tro på mig. Föreståndare i en vecka när hon var på semester. Samt förfrågan att ta över lite av hennes arbete när hon går ner i tid. Det känns nästan som en inskolning.

-Farmor

91 år i går. Virrig som alltid. Men hon är go den där farmor.

-UIK

Cupvinst och trolig ligaseger. Igen. Snart måste någon kunna fälla denna gigant.

Negativt:

- Min mp3-spelare

Den vill inte fungera som den ska. Och det gör mig sådär lagom förbannad.

-Sofförsäljning

Efter många om och men så blev soffan såld. Men det var en lång väg dit. Och som tack fick jag äran att hjälpa till att bära ner soffan också.

- Avundsjukan

Midnattsloppet. Alla som ställde sig på startlinjen när jag fick ställa mig i publiken. Det är inte rättvist.

- Hajen

En sex meter haj syntes till utanför Bohuslän. Jaha, då var det slutbadat i Sverige också.mHa! Som om jag skulle bada i våra istäckta sjöar ändå.

-Morgonhumör

Jag är verkligen inte att leka med på morgonen. Bäst att hålla sig på behörigt avstånd.

Valet

Det finns vissa stunder i livet där man verkligen märker vad man är för slags person. Vart intresset ligger och vad man står för. Den här veckan har det visat sig för mig.

I morgon har jag blivit inbjuden till en barndomskamrat, US M. Han ska ha lite fest och det skulle vara ytterst trevligt. Många andra vänner kommer att närvara, bl.a DJ E.

Samtidigt ska Flickan från landet i norr i väg på 75 år kalas. Tre av hennes vänner fyller visst 25. Jag var välkommen att närvara där också.

Nu satt jag alltså med två trevliga tillställningar och skulle välja. Då kom jag på att Midnattsloppet går på lördag. Jag själv ska inte springa. Ni vet historien om det. Men min bror ska springa, och Pierce.

Nu hade jag tre saker att välja mellan. Men samtidigt kom jag på att det inte var så svårt val. Löpning är och kommer alltid komma i första hand. På ett eller annat sätt. Jag kommer i morgon att åka med bror in och se när han tävlar. Dra på mig träningskläderna och känna lite på sommarkvällslukten. Jogga ner med bror efter tävlingen. Precis som förr när vi båda tävlade friskt.

Så där kom jag på det. Jag är en idrottsmänniska. Och det seriösa i det kommer komma först i de allra flesta lägena. Alkoholen och festen får stiga åt sidan och sätta sig på avbytarbänken. Jag ska in och värma upp. Och fortsätta att drömma om ett inhopp i tävlingscirkusen igen.

Veckans lista v. 32

Positivt:

- DN Galan

Det var ordentligt tryck på läktarna. Och det var bra resultat. Personligen imponerades jag mest av Musse och Bekele.

- Arbeit

Skönt att vara tillbaka. Rutiner, rutiner och rutiner.

- Torsdagen

En middag med DJ E slutade med någon pilsner för mycket, men en väldigt rolig kväll. Sällskap av en mamma till ett av barnen på min avdelning. Komiskt. Samt en sosseröstande blåmoderat. (Vart fan kom han i från?)

- Vädret

Semestern är slut. Då kom den klarblåahimlen fram.

- Ligorna

Nu drar de i gång. De stora ligorna börjar ta fart. Köln slog St Pauli. Arsenal vände sent mot Fulham.

Negativt:

-Manusrädsla

Sju förlag har fått mitt barnboksmanus. Ett har svarat att de fått det och ska läsa igenom det. Jag är nervös, men vågar inte tro på något.

-Arbeit

Det var ändå rätt skönt att bara vara ledig...

-Publik

Skamligt när publiken går innan tävlingarna är slut. Eller matcher också för den delen.

- Trötthet

Jag har varit så fruktansvärt trött senaste tiden. Känns som om jag går runt i koma hela tiden.

- Källström

Vad i helvete Kim. Inte du.

Liar liar pants on fire

Jag sitter och ser lite på Jim Carey's film Liar Liar. Han kan inte ljuga på en hel dag. Och jag kan inte undgår att undra över hur det skulle vara om jag inte kunde det. Eller in hela världen verkligen inte kunde ljuga. Skulle inte världen falla då?

Det är nog mycket små lögner som jag inte är medveten om. Som jag kanske använder för att undvika konflikter eller obekväma sistuationer. Kanske ibland något här hemma. Kanske ibland något till en vän eller på arbetet. Ofta för att slippa saker. Att gå på något man inte har lust med. Att se på något man inte vill. Vad vet jag.

Jag skulle inte vilja hamna i Mr. Carey's situation. Inte för att jag föredrar att ljuga. Men ibland kan små lögner vara bra att kunna använda. Det gäller bara att hantera dem rätt och välja situationerna där de ska användas.

Jag skulle ljuga, om jag sa att jag längtade till arbetet på måndag. På måndag när jag öppnar dörrarna är jag bossen. Föreståndaren. Över en handfull personal och ett flertal händer barn. Spännande. Men förbannat läskigt.

Ett manus kommer flygande

"När Glenn ska sova på kvällen ligger han i sängen och tänker på sina fröknar. Häx - Mona med kvasten. Clown - Ullis med de stora fötterna. Och så på Stefan. Pojken som också var fröken. Glenn tycker det ska bli roligt att gå till dagis i morgon. Och tänka sig, att det kunde finnas både flickfröknar och pojkfröknar."

Så låter de sista raderna i ett försök till en barnbok. Jag har nu skrivit klart en och funderar på att ta ett steg till. Ett steg ut i världen utan att veta om jag kommer att kunna stå upp efter det. Jag har tagit fram lite adresser till olika bokförlag. Kuvert och manus ligger framför mig. Jag tänkte chansa. Skicka i väg min idé. Mina ord och meningar.

Det kommer att vara riktigt läskigt. Nu har jag inte speciellt stora förhoppningar. Men samtidigt. Jag vill så gära. Jag vill kunna skriva barnböcker så att de uppskattas av barn där ute. Och vuxna också för den delen. Om viktiga saker, på ett roligt sätt.

Det skulle ta ett par månader innan man fick svar från förlagen. Jag kanske hinner glömma bort att jag skicka de in något. Ha! Som om det skulle vara möjligt.

Men i alla fall. Jag ska våga. Jag ska chansa. Utan chansningar kommer man ingen vart. Så sägs det. Och då är det bäst att följa det. Om några månader vet jag. Och då vet ni.

Veckans lista v. 31

Positivt:

- U19 basketlandslaget

Man ska även belysa de små. Och den här gruppen unga tjejer blev stora. Starkt jobbat.

- Grönan

Inte bara för att vi vann den stora kexchokladen. Grönan är grönan och det är bra. Om man bortser från allt jävla köande.

- Ord

"Som" mitt i meningar. "Bortgjort" och "otänkt". Norrländska ord är charmiga.

- Johan Wissman

45.03. Nedtränad och mellanår. Det här kan bli intressant. Höga 44 innan säsongen är slut.

- Semester

Jag stressade upp de sista dagarna. Men att sova länge och vara uppe längre. Det är skönt.

Negativt:

- R. Kelly

Allt för många gör det. Men han är en offentlig person. Att gå på 13 åriga flickor är vidrigt och fegt. Illa Kelly.

- Vädret

Noll helsoliga dagar under tre veckors semester. Kul. Verkligen.

- Tidningsutdelningen

Varför måste de slänga ner morgontidningen så förbannat jävla tidigt. Innan 05.00 är olagligt.

- Ingen löpning

Efter att ha joggat två pass den här veckan så svider det ännu mer. Jag vill springa igen. Massor. Men...

- Bloggjäveln som försvann

Jag hade egentligen något annat här, men precis när jag skrivit klart allt försvann det. Tack.

Män och kvinnor

Flickan från landet i norr har ett antal boxar med serien sex and the city. Hon har sett dem ett flertal gånger. Jag kanske har sett något enstaka någon gång på tv. Jag har aldrig fastnad för själva serien. Däremot har jag reagerat på hennes funderingar och hennes sätt att skriva.

Vi har nu öppnat boxarna. För första gången för mig. Ännu en gång för andra. De första avsnitten är avklarade. I första avsnittet pratas det om att killar bara ligger med tjejer utan att ha några känslor efteråt. Kan det verkligen vara så? Eller är det en styrd åsikt från dessa singelkvinnor i serien? För inte kan jag tänka mig att det är fler killar som har känslolöst sex än det är tjejer.

I andra avsnittet togs helt andra funderingar upp. Män som bara träffar modeller. Annat är inte av intresse. Jag kan inte relatera till det. Jag har aldrig träffat någon modell. Och dessutom kan det väl ändå skilja rätt mycket när det kommer till ordet modell.
Modeller som går på catwalken är inte vackra. Inte någonstans. De ser hemska ut. Beniga, bleka och halvdöda. Ibland t.o.m heldöda då de bantat för mycket.
Men ofta har jag undrat vad som krävs för att man ska bli någon slags modell. Jag har ingen önskan att bli det, men det skulle vara kul att veta vad som behövs. Catwalkmodell, plusmodell, kallsongmodell eller skomodell. Jag vet inte ens vad det finns för olika.

I tredje avsittet tas funderingar kring giftemålet upp. Blir man någonsin för gammal för giftemål? Det tror jag inte. Om däremot barn ska bli till i samma förhållande, så finns det kanske en ålder. Jag vet inte, men det känns som att det är en tanke som för mig personligen, ligger ett par år frammåt i tiden.

Gifta par träffar andra gifta par. Singlar träffar singelvänner. Så är det. Om man nu är gift eller bara tillsammans, det spelar föga roll. Och det är en diskussion som aldrig kommer att ta slut. Så fort någon träffar en man eller kvinna, så förpassas tid med diverse singelvänner. Tyvärr, men så är det. Det tror jag sker i de allra flesta fallen. Men kanske är det skillnad på att ha ett förhållande i tidigt stadium och på att vara gift.

Men som sagt, det finns underbara funderingar i den här serien. Funderingar som där utspelar sig ur kvinnors synpunkt. Men är inte speciellt svåra att göra om. Och se dem ur en mans perspektiv. Kanske är det funderingarna och tankarna som ändå gör att serien håller.För handlingen annars, den ger mig ingenting.

Vad ska man tro på

Semestern börjar lida mot sitt slut nu. Det som skiljer dagen och arbetet är en kort helg. Men det är inte bittert. Inte alls. det ska bli roligt att få börja igen. Det känns inspirerande, som en tidigare lite udda klasskamrat till mig skulle ha sagt. Det ska bli skönt att komma i gång igen.

I torsdags intog flickan från landet i norr och jag Grönan. Med oss hade vi lite släkt till flickan. Det åktes en del attraktioner. Någon kräktes. Andra åkte vidare. Ibland känns det bara så meningslöst att ställa sig i en köjävel och vänta i 30 minuter för att sedan åka i 1 minut. Är det verkligen värt det? Jo, antagligen.

För att sedan avrunda det hela. Och för att spela bort alla våra tillgångar. Som lärare tjänar man så fruktansvärt mycket, så ibland är det svårt att hinna spendera pengarna. Så längst ner i byxfickan hittade jag 50:-. Vilket ungefär är en månadslön. Och så gick vi till ett chokladhjul. Ingen vinst första gången. Andra gången hade vi nummer 61-66. Hjulet snurrade i hög fart. Det stoppades. Och så långsamt långsamt stannade det av. Och så stannade det på nummer...66!
Vilken lycka. En enorm kexchoklad fick följa med oss hem. Perfekt som frukost. Och lunch. Och...middag.

Men inte är det ofta man åker dit på en sådan tur. Men ibland behövs det. För att man ska fortsätta tro på turen. För att man inte ska ge upp hoppet helt. Nu behöver vi inte göra det. Nu kan vi äta kexchoklad tills vi får nog. Och när vintern kommer. Är kexchokladen slut. men kvar finns tron. Tron på turen.

Veckans lista v. 30

Positivt just nu:

- Musse

8.05.75. Mer behövs egentligen inte sägas. Fruktansvärt imponerande.

- Umeå

Kul att vara där igen. Det är en mysig liten stad. Och man kan kalla den liten, om man är frtån Stockholm.

-Roadtrip

Att åka bli långt är alltid roligt. Komma i från. Åka till.

-Källström

Han börjar bli riktigt het på marknaden. Och på planen. Jag ser personligen gärna att han stannar kvar i Lyon.

-Gunwald Larsson

Han är för underbar. Kommentarer som är så enkla och simpla, men blir så fantastiska. Så ekal, men så omtyckt.

Negativt just nu:

- Bilförare

Hur tänker en del när de är där ute på vägarna?

- Arsenal

Ett lag i spillror känns det som. Hoppas de kan överraska ändå.

- Cykelsporten

Det är tragiskt. Man vet inte vem man ska tro på längre. En efter en åker dit för doping. Den ena bortförklaringen är sämre än den andra. Vem kan man egentligen imponeras över?

- Wayne Bleyles

Utnyttjade små barn sexuellt. Barn som var medvetslösa, hjärnskadade eller stumma. Lägre kan man fan inte sjunka. Ett skott i nacken förtjänar jäveln.

- Ekonomin

Många små utgifter skapar en flod av rinnande pengar. Det är inte bra. Jag har ingen koll då.

Tankar om hösten

Halva semestern har rullat förbi. Och jag har verkligen inte gjort mycket. Middag med föräldrar, bror och dalaflickan. Middag med G-spot. Köpt ny soffa och ny matta. Tränat med cykel. Styrketränat. Tittat på tour de France och jagat bostadsföreningspengar. Alltså. Jag har inte gjort någonting alls.

Kanske är det så det ska vara på semestern. Förra året målade vi om alla dörrposter. Det var ett stort projekt. Inget målande i år.
Jag börjar i stället tänka på hösten. Hösten i september. Jag försöker tänka förbi v.33. Veckan då jag ska vara föreståndare. Och chefen arbeta som. Ja, jag vet inte vad hon ska göra.

Men hösten ser jag fram emot. Att gå i väg till skogen med min nya Mullegrupp. Att hitta på en massa saker. Det finns visserligen en hel del jag kanske inte ser fram emot lika mycket. Föräldramöte. Utvecklingssamtal. Det finns en hel del.
Men efter att nu varit borta från arbetet ett litet tag. Så märks det att jag ändå trivs väldigt bra på mitt arbete. Jag ser verkligen fram emot att komma tillbaka och börja om på nytt. Ny barn. Nya föräldrar. Nya fast gamla.

Jag har ett tag kvar innan jag börjar. I morgon åker jag norrut. Med Flickan från landet i norr. Och med den vinröda franska kombin. Några dagar där. Och så några dagar här. Sedan är det dags att köra i gång igen. Och det finns ingen ångest. Inte ett spår av den. Det finns bara positiva tankar. Kanske t.o.m lite längtan. Men bara kanske.

Veckans lista v.29

Positivt just nu:

- Djurgården - Elfsborg

En underbar vändning på matchens sista minuter. 0-1 blev efter två fasta situationer 2-1. Lyckan var total. Klockan slår, klockan slår...

- Nytt vardagsrum

Nu har vardagsrummet också fått sig en ordentlig uppryckning. Ny soffa och ny matta. Så, någon som vill ha en marinblå bäddsoffa?

- Semester

Även om tristessen är total så är det skönt att vara ledig. Sova ut och bara vara.

- Träningen

Tyvärr ingen löpning alls. Men så ska det vara. Däremot en hel del styrka och cykling. Sugen finns kvar.

- Facebook

Jag antar att det är det nya lurresturre. Men rätt roligt verkar det vara.

-Negativt just nu:

- LHS

Flickan från landet i norr ska börja plugga i höst. Och jag är avundsjuk. Jävligt avundsjuk. Jag vill också plugga där. Samma som jag gjort tidigare.

- Cykelhatet

Det ska inte vara lätt.

-Ekonomin

Det finns vissa svårigheter den här månaden. Det blev lite tokigt. Både med inköp och löner. Men nu är det bara tre dagar kvar.

- Tristessen

Uttråkandet fortsätter. Flickan från landet i norr arbetar vidare och jag har verkligen tråkigt. Kanske spelar latheten in också. Latheten efter alla cykelpass.

- Bengt

Bengt. Min julstjärna som jag fick för snart två år sedan. Han börjar se uppgiven ut nu. Men jag har inte gett upp hoppet på han ännu.

Arga blickar hinner inte i fatt

Har börjat komma in i något enormt träningsberoende. Igen. Kanske jag bör tillägga. Men jag håller mig fortfarande i från allt som heter löpning. I stället har jag hoppat upp på sadeln. Rullar fram km efter km. Mil efter mil.

I morse hoppade jag upp på sadeln och styrde cykeln ut mot det stora fältet. Järvafältet. Har sprungit lite där ute tidigare. Från Jakobsbergshållet. Nu kom jag in från andra hållet och kände mig vilse innan jag ens kommit in på fältet. Men det var bara att chansa. Två hundra olika vägar som går under, över och genom varandra. Klart man inte kan åka fel på det.

Det var en hel del människor ute och gick. Och snabbt fick jag känslan av att man inte var mycket värd när man cyklar lite snabbare. Jag vet inte direkt om jag ska kalla mig själv cyklist. Men man kan alltid önska.
Det haglade elaka blickar och mummel när jag cyklade/flög förbi de som var ute och gick eller rullade fram på sina cyklar. Blickarna hann inte riktigt i fatt mig. Men de syntes lång väg.

Vart ska man cykla om man vill köra på lite snabbare? Och om man inte har en landsvägscykel? För att desperat ändra på det skickade jag in rätt svar till eurosport's tittarfråga till tour de france idag. Vinsten var en landsvägscykel fär 7500:-.
Antagligen är jag de enda som skickat in. Så jag kan redan känna mig fruktansvärt lycklig och säker på att jag vinner den.

Medan jag väntar på den får jag cykla vidare med min mountainbike. På Järvafältet eller inte. De arga blickarna får helt enkelt acceptera det. Vi får dela på vägen. 60/40. Helt rättvist.

Får man dåligare språk som pedagog?

Jag har funderat lite på språket på min arbetsplats. Det handlar inte om fula ord från personalen. Inte från barnen heller för den delen. Utan det handlar om grammatiken.

Att barn i fryra - fem års åldern inte har perfekt grammatik kan alla förstå. De flesta böjelserna bli fel. Det kan heta bästaste, tvådje och skärde. Absolut inget ovanligt att de säger så. Det ända man kan göra är att repetera orden på rätt sätt.

Men det jag har märkt är att man själv. Som pedagog. Ofta kommer in i barnens talsätt och säger medningar som låter väldigt konstigt. Både meningsbyggnadsmässigt och böjelsemässigt. Jag kommer allt oftare på mig själv. Eller att Flickan från landet i norr kommer på mig. Att använda ett språk som inte verkar vara helt fördigutvecklat.

Får man alltså som pedagog sämre (dåligare) språk? Det tas aldrig upp på utbildningen. Visserligen var det väldigt mycket som aldrig dök upp under utbildningen. Som man hade behövt i arbetslivet. Men nu är det språket det gäller.
Kan man göra något för att undvika det här. Börja rätta sig själv hela tiden kanske är rätt medtod. Det sker ändå inte i varje mening.
Eller kanske ska man bara skratta åt det. Och tillämpa uttrycket: "Man blir som man umgås". Ha!

Nockad av grannen

Det är semester nu. Lite blandade känslor. Tråkigt att alla de "stora" barnen nu har slutat och går vidare till skolan. De är redan saknade. Samtidigt är det skönt att få en paus från allting. Sova lite längre. Låta benen ligga uppe på borde lite längre på kvällarna.
Och så det där med rutiner. Jag behöver rutiner och vill gärna ha det så. Sista veckorna innan semestern var inte direkt rutinbundna. Inte heller semesterveckorna. Det ska på så sätt bli väldigt skönt att börja arbeta igen och komma in i vardagsrytmen.

Jag avslutade vårterminens arbetsdagar med att bli nockad av min granne. Sista dagen innan semestern. Jag är på väg ut och gå till bussen. Jag låser ytterdörren och vänder mig om för att gå ner för trappan. I samma ögonblick som jag vänder mig om öppnar grannen sin dörr så den kommer precis i ansiktet på mig. Vingligt tar jag mig ner för trappan och i väg till bussen.

Veckans lista v. 28

Positivt just nu:
- Goebben

Goebben kom äntligen upp till Stockholm igen. Ett kort besök på Snaps och en middag här blev resultatet. Verkligen kul att se dig igen kompis!

- Touren

Touren är igång. Wohoo!

- Semester

Sista dagen är klar. Allt var som det skulle när jag lämnade arbetet i fredags. Nu väntar tre veckors vila.

- Top Spin

Top Spin Tennis. Hetare spel får man leta efter. Det är ett bar tidsfördriv.

- Träningssuget

Det är ändå tur att sugen finns kvar. Det lovar gott inför framtiden.

( - Magnus Carlsson)

( Det går inte att blunda för denna händelse. Så är de bara.)

-Negativt just nu:

- Hjärtat

Det har blivit bättre. Men inte helt bra. Nu är det semester och det får utvisa hur jag mår efter det.

- Förskollärare vs Barnskötare

Varför måste barnskötare och förskollärare vara så bittra på varandra? Är det inte meningen att vi alla ska arbeta ihop?

- Bilbehov

En bil skulle underlätta i många fall. Att åka iväg och handla på ställen man annars inte kan. Köpa saker som inte går att ta med på bussen. Bil. Nu. Nyss.

- Ibrahim Ba

Ibrahim Ba ska skriva på ett kontrakt med Milan. Igen. Han har tydligen imponerat på dem. Ha! Hur är det möjligt?

- Tristess

En dag har gått på semestern och jag är redan uttråkad. Hm.

Live forever

När jag stod i kassan och skulle räcka fram mina kort för att betala det jag köpt, fick jag en obeskrivlig känsla i kroppen. Handen jag höll korten i darrade lätt. Jag tittade bredvid mig och vände tillbaka huvudet. Snabbt flög en tanke av igenkännande genom mitt huvud och jag vände tillbaka huvudet. Där stod han.

Mitt hjärta har kännts bättre de senaste dagarna. Kanske för att stressen lagt sig på arbetet nu. De sista två barnen som skulle avsluta sin tid på förskolan har nu gjort det. Det blev lite sentimentalt med den ena flickan. Lättnad med den andra. Elakt att säga så. Men det är verkligheten.

Under sista veckan hann jag med att göra om ett helt kapprum också. Ner med allt som fanns på väggarna. En förläder som målade på kvällarna och sedan satte jag upp allt igen. Nytt och fräscht. Från läskigt grönt till modernt vitt. Eller något sånt. I alla fall hann jag klart med allt och kunde lättad gå från arbetet i fredags. I god vetskap om att allt var klart. Allt stod där det skulle och var skinande rent. Precis som jag vill ha det. Tyvärr börjar jag sent på månadgen efter semestern. När vi öppnar igen. Och under de första timmarna kommer det mesta hinna raseras igen. Fuck the lemon. Men jag antar att även det är verkligheten.

Ja, Flickan från landet i norr och jag tog oss an storstaden idag. En snabb lunch och lite shopping. Tankarna var ända ute på Ikea. Men det fick stanna vid endast tankar idag. I stället köpte vi lite till lägenheten. Lite till oss själva. Inga större saker. En skön dag på stan helt enkelt. Vi fick till och med se ett brutalt gripande. En hysterisk narkoman till kvinna som låg och skrek under polisens tryckande knä. Verkligheten här också. I alla fall i Stockholm.

Det som hände inne på Stadium däremot. Det vet jag inte om man kan kalla verklighet. Men där bredvid mig, bredvid oss, i kassan stod Herr Magnus Carlsson. Det är stort.
Nu vet ni inte hurvida jag skojar eller inte. Jag menar, vi såg Fredrik Reinfelt i Täby för två veckor sedan, utan att jag ens nämnde det. Men helvete vad stort det här var. Magnus Carlsson. Oj oj. Shit! Det kan man leva länge på. Live forever.

Veckans lista v. 27

Positivt just nu:

- Kommunikationer

Efter tre år här har jag nu upptäckt att kommunikationerna åt alla håll är enstående. Det går bussar till alla stora köpcentrum precis vid oss. Snabbt och smidigt. Tur att det bara tog tre år.

- Robin Söderling

Tyvärr vann han inte matchen mot Nadal. Men han pressade rätt bra. Dessutom retades han tillbaka så Nadal fick smaka på sin egna madicin. Den smakade bittert. Tydligen. Bra gjort Robin!

- Allsvenskan

Djurgården i serieledning. Så ska det se ut. Så kommer det ser ut när serien är klar också. "Und wir haben ein idol..."

- Arbetet

Det är nästan semester redan nu. Lite barn och den bästa personalen kvar. Det blir mycket plockande och fixande. Och utflykter.

- Städning

Nu är lyckan total. Inte bara får jag städa här hemma. Större delen av dagarna på arbetet går åt att städa. Rummen på avdelningen. Föråd. Lekhallen. Överallt behövs det städas. Och plockas. Gammalt åker ut och hem. Nytt flyttas över och ställs i ordning. Jag är ensam personal på min avdelning. Då blir det som jag vill.

-Negativt just nu:

- Chili Cheese

För Guds skull. Inte fan kan de sluta sälja Chili cheese på McDonalds bara sådär. Och ersätta det med spenatrullar. Skandal!

- Hjärtat

Jag har haft ont i hjärtat i en vecka nu. I början var det dygnet runt. Nu kommer det och går. Det hugger till. Det krampar när jag andas in. Ibland börjar jag kallsvettas. Men det går över. Jag är övertygad.

- Vädret

Fortsatt mulet och regnigt. Det är inget sommarväder direkt. Dags för en förbättring. Omgående!

- Kommunikation

Efter mitt beslut med att sluta träna har kommunikationen med min bror och mina föräldrar blivit sämre. Det är lite trist. Och onödigt.

- Hälsenan

Senan blir allt sämre. Kanske måste jag springa? Kanske måste jag byta skor? Jag vet inte, men bra måste den bli snart.