fredag, mars 23, 2012

Norrländska skillnader

För lite mer än tre månader sedan lämnade jag huvudstaden för att bosätta mig med Flickan från landet i norr här uppe där snön aldrig försvinner. Det är tre månader som har gått väldigt fort men samtidigt tre månader där jag kunnat observera en dal skillander. Och då tänker jag inte på det självklara. Att snön aldrig tycks försvinna och att när det är -29 i några dagar så kallas det för "mild vinter". Mild my ass!

Bilister är fruktansvärt dåliga på att stanna för fotgängare (samt löpare!). Om det beror på att de är rädda att bilen bara ska glida eller om man helt enkelt anser att man äger vägen vet jag inte. Men att gå ut innan bilen står stilla känns farligt.

Männsikor är faktiskt mindre stressade här. Återigen vet jag inte om jag kanske bara har träffat på människor som av naturen är lugna eller i lugna situationer. Men stressen är inte allt för tydlig här.

Även fast snön ligger i meterhöga drivor och det är mars så finns ingen stress att få vår. Det finns hopp om liv vintern igenom. Eller. Jag vet inte om vintern är i närheten att vara igenom ännu. Men så länge jag bott här i alla fall.

Språket på barn är betydligt trevligare. Barnen svär inte. Barnen spottar inte på varandra. De sparkar inte på kompisen som ligger ner. Sen finns det andra saker som skiljer sig åt andra hållet när det gäller barngruppen. Men det hör inte hit. Inte just nu.

Under de här första tre månaderna har jag märkt att var tredje bil är en plogbil. De måste säljas flitigt. Men åt andra sidan så är gångvägarna och bilvägarna fantastiskt bra plogade.

Vädret spelar visst ingen roll. Är det -15 grader och snöstorm så står man ändå ute på gården med sin grill och grillar för fullt. Respect. Visst. Men samtidigt förbannat jävla korkat. Fast grillat är gott.

Det är bara några av skillnaderna. Men ingen av dessa är egentligen häpnandsväckande i jämförelse med att kalla -29 för mild vinter. Det är skrämmande. Det är riktigt oroväckande inför nästa vinter. Den som antagligen börjar i slutet på augusti.

onsdag, mars 21, 2012

En bra dag

Det har varit en bra dag idag. Egentligen inget speciellt som har hänt. Men det finns olika kriterier som gäller för att en dag ska bli bra. En given faktor brukar vara ledighet. Då är dagen alltid bra. Eller. Inte söndagar. De är hemska. Men lördagar. Jo fan. De är fina de.
Men eftersom jag nu tillbringar större delen av dagen på arbetet och inte får vara ledig så ofta så är det händelser där som oftast avgör om dagen ska bli bra eller inte. Precis som idag.

Det var relativt lugnt på avdelningen. Jag lyckades få rätt barn att somna på vilan. Och jag fick glada kommentarer av barnen. Precis sådär egosistiskt som man behöver ha det ibland. Jag vill vara bäst. Jag vill vara mest omtyckt. Är det inte så man vill ha det? Egentligen?

Så för första gången sen jag började på det nya stället så kände jag mig verkligen hemma. Jag kände att barnen genuint tyckte jag var helt awesome. (Vilket jag egentligen inte är). Men visst, det är kul att man får den känslan ibland.

Dagen gleds igenom. En somnade i hallen efter påklädningen. På eftermiddagen. Han ramlade helt ihop men hade hjälmen på sig. Det var tur det.
Jag fick åka till Kina och äta mat. Jag fick följa med till Japan där det inte finns några rutschkanor. Och jag använde den nya I-poden på samlingen.
En helt vanlig dag. Med andra ord. Och en helt vanlig dag utan några egentligen speciella händelser. Gör att hela dagen blir bra. Svårare är det inte.