Valet

Det finns vissa stunder i livet där man verkligen märker vad man är för slags person. Vart intresset ligger och vad man står för. Den här veckan har det visat sig för mig.

I morgon har jag blivit inbjuden till en barndomskamrat, US M. Han ska ha lite fest och det skulle vara ytterst trevligt. Många andra vänner kommer att närvara, bl.a DJ E.

Samtidigt ska Flickan från landet i norr i väg på 75 år kalas. Tre av hennes vänner fyller visst 25. Jag var välkommen att närvara där också.

Nu satt jag alltså med två trevliga tillställningar och skulle välja. Då kom jag på att Midnattsloppet går på lördag. Jag själv ska inte springa. Ni vet historien om det. Men min bror ska springa, och Pierce.

Nu hade jag tre saker att välja mellan. Men samtidigt kom jag på att det inte var så svårt val. Löpning är och kommer alltid komma i första hand. På ett eller annat sätt. Jag kommer i morgon att åka med bror in och se när han tävlar. Dra på mig träningskläderna och känna lite på sommarkvällslukten. Jogga ner med bror efter tävlingen. Precis som förr när vi båda tävlade friskt.

Så där kom jag på det. Jag är en idrottsmänniska. Och det seriösa i det kommer komma först i de allra flesta lägena. Alkoholen och festen får stiga åt sidan och sätta sig på avbytarbänken. Jag ska in och värma upp. Och fortsätta att drömma om ett inhopp i tävlingscirkusen igen.