Tröttsamt

Det finns visst bara 24 timmar på ett dygn. Även om jag misstänker att en del faktisk har fler. Och givetvis en del som har betydligt färre. Men jag tror att jag landar någonstans där kring 24 timmar. När allt är gjort som ska göras under de timmarna, då är det inte mycket kvar. Och på den lilla tiden som finns kvar ska man bråka med sitt dåliga samvete att man inte gör något annat än att vila den sista lilla stunden. För det känns som att det är viktigt just nu. Att vila. Andas. När man arbetat en hel termin och varit på arbetet i stort sätt varenda dag. Det är såklart alltid viktigt att andas. Men kanske lite extra just nu.

Så ligger där man i soffan när barnen äntligen lagt sig och slutat springa upp och ner för trappan för att berätta saker de plötsligt tycker är jätteviktiga att säga. Eller saker de måste göra exakt när det är dags att sova. Klockan hinner passera 21 innan det är tyst.

Men helt avslappnad är jag inte. Det behöver städas lite där. Plockas lite där. Kastas sopor. Tvätta. Vika kläder. Skruva möbler. Göra matlistor. Tvätta bilen. Sopa grus. Planera någonting. Torka bänken och tömma diskmaskinen. Eller fylla den. Städa upp ute på baksidan. Och framsidan. Så klart. Kanske finns det även lite återvinning som ska bort.

Allt det där ligger i bakhuvudet när jag till slut placerar mig i soffan för att andas. Och jag är så djävulskt trött just nu. Känns som att jag inte sovit på flera nätter. Röda ögon. Seg kropp. Trött. Så trött.
Jag försöker göra det mesta av allt det där på den mentala lilla listan under eftermiddagen. Samtidigt som jag lagat mat. Jag plockar lite. Jag städar lite. Jag viker lite. Det blir lite som hjärt- och lungräddningens "Jag ser inte. Jag hör inte. Jag känner inte." Ni som gått den. Ni vet. Det värsta är när allt på listan är avverkat. Då börjar skiten om igen.

Det är en vecka kvar på terminen. Många beställningar kvar att få in. Nästa vecka är det dags att ringa runt till företagen och ifrågasätta vart allt tar vägen. Säga åt dem att hålla på leveranserna till höstterminen. Men sedan är det semester. Jag ska börja med att vila. I alla fall efter att jag har plockat lite. Och städat lite. Och vikt lite.

Ni hör själva att det här med veckans lista. Det funkar inte. Det finns annat att göra. Jag tror inte jag behöver dra sakerna igen.

Vågskålen vägen över

Den senaste veckan har jag varit nere lite på avdelningarna. Lämnat min trygga punkt här uppe på den kalla tomma kontoret. För att möte det varma. Livliga. Och det har fått mig att inse något. Det har fått mig att väga över rätt ordentligt på vågskålen jag burit med mig det senaste året.


Nu ska jag göra det jag gör ett år till. Två terminer. Höst och vår. Det har jag redan lovat. Och kanske vet man inte helt säkert efter ett år. Det kanske är för kort tid. Men efter två år. Då kan ingen säga att jag inte testat.


När jag varit där nere på avdelningarna. Då ser jag miljöer. Jag ser material. Kollegor. Och så ser jag barn. Dessa härliga barn. När jag kommer in på den avdelningen jag för ett år sedan lämnade. Då kommer ett barn fram och kramas. Och sedan ett till. Plötsligt stod jag där i någon slags gruppkram med sju barn.


Jag gick vidare till grannavdelningen. Lämnade av lite saker och var på väg därifrån igen. Då hörde jag att en flicka där väntat hela dagen på att ge mig en kram. Lite blygt kommer hon ut ur ett rum. Avvaktande. När jag hukar mig ner så kommer hon fram med utsträckta armar. Där vägde vågskålen över. Ordentligt.


Nu sitter jag här uppe igen. Det är tyst och det är lugnt. Skönt ibland. Men jag saknar ändå farten. Jag saknar skratten. Jag saknar att se barnens utveckling genom åren som går. Ett år till ska jag ge det här. Det har utmanat mig något enormt. Men jag vet inte. Det är på något sätt inte rätt.

Veckans lista v.22

Veckans lista v. 22

Positivt just nu:

- Häggdoft 

 Känslan och doften av sommar. Magiskt.
- Värme
Plötsligt blev det 25grader varmt. Så jag har längtat.
- Nedräkning

Så var vi inne i juni. Plötsligt var det inte så många veckor kvar till semestern. 

- Winnerbäck

Det har varit Winnerbäckhumör senaste veckorna. För mycket tankar i huvudet. Jag är glad att han finns.

- Morgonjogg

- Morgonjoggens tid är nu. Så otroligt skönt att börja dagen i värme, sol och vid glittrande vatten.

Negativt just nu:

- Pollen 

Jag har tydligen gått och blivit känslig för pollen på äldre dag. Fruktansvärt onödigt.
 - Covid-19

Även om vi verkar ha passerat toppen är det lång väg kvar. Kämpa.

- Huvudet

Det har varit mycket tankar i huvudet senaste tiden. Mycket jobb. Mycket oklart.
- Kontorsjobb

Hur tänkte jag nu? Här sitter jag inne när det är varmt och gott ute.

- Socialt samspel

- Winnerbäckhumör och mycket i huvudet. Undviken gärna människor just nu.