onsdag, maj 30, 2007

Tysk ordning

Jag antar att man alltid ska vara förberedd på att byggarbetares tiduppfattning inte är den bästa. En och en halv vecka blir lätt två. Två veckor blir lätt två och en halv. Och två veckor hinner säkerligen bli tre veckor till slut också.

Det är frustrerande att inte få badrummet klart. Hade det varit ett kök hade det varit en sak. Eller ett vardagsrum. En stol. Eller något annat. Men inte badrummet. Ingen fungerande dusch. Ingen ordentlig toa. No nothing.

Just nu håller de på med tätningen. Det tar tid. Och luktar som starkt lim. Vi var där en sväng i går och blev antagligen lite höga utan att ens veta om det.

Att bo borta skapar kaos hos mig. Inte bara för att det är borta. Hos mina föräldrar. Utan all oreda. Bristen på struktur och ordning. Jag behöver det. Jag är Tysk.
Det ligger saker lite här och lite där. Man vet inte när man kan komma hem igen. Till råga på allt är det lite skönt vardagskaos också. Sjukgymnastbesök i morse. Direkt vidare och ha avslutningssmtal med en familj. För att sen snabbt plocka med sig åtta barn och ta med dem till skolan de ska börja i höst.
Igår fick jag lätt panik. Drog på mig träningskläderna, skyndade mig ut och drog igen dörren. Lättad andades jag ut och började springa i väg. Leendet bröt fram och sorteringen av tankar började ta fart.

I morgon ska det sovas på förskolan också. Något barnen längtat efter i ett år ungefär. Det ska bli roligt. Men väldigt tröttsamt. Jag kommer komma hem på fredag och bara längta efter att sova i kaoset och duscha i duschen som inte finns.

Men som sagt. Det är lite kaos just nu. I min tillvaro. Jag vill ha tillbaka strukturen, den tyska ordningen och mitt vanliga liv. Det vanliga, fast med nytt badrum. Och jag vill ha det nu. Nyss.



Så här ser det ut. Kaoset i badrummet påminner om kaoset i mitt huvud. Synd bara att man inte kan stänga igen dörren och gömma kaoset i huvudet.

söndag, maj 27, 2007

Renovering pågår

Det har varit en lite annorlunda vecka. Vi har inte bott hemma. Utan fått ockupera oss hos mina föräldrar. Anledningen är renoveringen av vårat badrum. Det finns varken toalett eller dusch, vilket är två saker som är rätt bra att ha.
Nu i helgen har J inte arbetat med badrummet. Vilket har gjort att vi kunnat bo där. Inte problemfritt. Men det har ändå varit skönt att få ha lite ensam tid och sova i egen säng.

I och med renoveringen utgår samtidigt veckans lista den här veckan. Kanske är det ingen anledning. Men jag gör som jag vill. Senare i veckan kommer det nog upp lite bilder på hur det ser ut där hemma.

Senast jag skrev klagade jag lite på solen som inte gjorde kohagen grön. Nu lyser solen underbart där uppe på den klarblåa himlen. Jag hoppas den fortsätter göra det. För just idag. Då känns det ändå lite sommrigt.

Den senaste veckan. Och den som kommer nu. Är lite av de två tyngsta veckorna på väldigt länge. Både arbetsmässigt och privat. En av veckorna är avklarade. Snart börjar nästa. En vecka som innehåller övernattning med avslutningsbarnen. Renoverings arbete. Tillfällig boplats. Derby. Fyra utvecklingssamtal. Rehab träning. Brist på struktur och planering. Och säkert en hel del annat.
Men även den veckan måste ha sitt slut. Och det är inte mer än sju dagar dit. Även om det ibland känns som det dubbla. Vare sig det är gråa dagar som aldrig skyndar på eller sommriga dagar som gör benen fulla med spring. Sju dagar är sju dagar.

tisdag, maj 22, 2007

Det är kaos och uppochner

Det är mycket just nu. Det är inte bara mycket som pågår i mitt huvud. Det är mycket som pågår runt omkring också.

I går ringde J på dörren. Med sin kompis J. Och de började vandalisera vårat badrum. Det är alltså dags nu. Renoveringen har börjat. Och med renoveringen kommer en hel de andra saker.
Samtal med banken. Inhandlande av allt material. Tillfällig flytt. Och det ständiga orosmomentet över att någonting ska bli fel.

Flickan från landet i norr och jag har flyttat lite norrut. Bara någon mil. Till mor och far. Och det känns sådär. Det är lite jobbigt att bo här. Minnen som kommer tillbaka och anpassningar. Men nu är det så och det är bara att bita ihop. Det uppskattas någonstanns inom mig ändå.

Det har kommit till en tid nu där vädret nästan förväntas vara fint. I början av våren var minsta lilla solglimt underbar. Nu är det snart juni. Och då förväntas vädret vara sommrigt. Sådär sommrigt som gör benen fulla med spring. Och sommrigt som gör kohagen grön. Och sådär sommrigt som gör att blommorna blommar.
Men nu är det inte så. Det går segt med solskenet just nu. Det är mest grått. Och gåa dagar skyndar aldrig på. Så är det. Gråa dagar blir lite segare och lite mera långdragna än andra. Än de där sommriga dagarna.

Men när det är gråa dagar ute. Kanske det är viktigare att hitta det sommriga inne. Inne i kroppen och huvudet. Hitta något som sprider lite ljus som inte syns. Kanske kan ett nytt badrum sprida det.

Veckans lista v.20

Positivt just nu:
- Ekologisk reklam
Reklamen är underbar. Man vill bara sjunga med, fast man kan inte.
- Annelie
Äntligen har hon kickat ut han. Det var på tiden. Det tycker vi om. Hon är värd så mycket mer.
- G-spot
Middag hos G-spot. Alltid trevligt. Jag får bocka och buga så hjärtligt.
- Röda dagar
Det blev en kort vecka. Kort arbetsvecka. Det är vi alla värda i bland.
- Franska kombin
En vecka med bil. Det är nästan så man blir bortskämd.
-Negativt just nu:
- Röran
Det är ett kaos hemma hos oss just nu. Det står saker överallt. Sladdar ligger över golvet. Kakel står i hörnet. Duschväggar och diverse annat som tar plats.
- Tålamodet
Jag har tålamod när det gäller barnen. Men att skruva ihop ett skåp kan knäcka mig totalt.
- Baksidan
Pang sa det, och så var det kört. Det var den baksidan.
- Djurgården fotboll
Förlust mot Gais i serien. Och orättvis utmarsch från cupen. Allt under samma vecka.
- Bioidioter
I filmen Spiderman III får en kvinna ett slag av en man. I biosalongen sitter ett gäng killar med utländsk bakgrund och jublar och applåderar åt det.

fredag, maj 18, 2007

5 sekunder av frihet

Varje år brukar vi föda upp egna fjärilar på avdelningarna. Det brukar komma en burk med fem larver. De blir efter några dagar puppor som hänger i locket på burken.
Då sätts locket upp i ett fjärilshus och efter ett par dagar blir de färdiga fjärilar.
Barnen får följa hela processen och tycker att det är rätt så fascinerande.

I onsdags var det till slut dags. Dags för det bästa, enligt barnen. Det var tid att samlas och släppa ut dem i det fria. Men i år blev det inte riktigt som förr. Inte för den första fjärilen i alla fall.
Locket på huset öppnades och en fjäril flög ut. Han flög över ett staket. Och där tog det slut. Plötsligt kom en fågel och högg tag i fjärilen. Där satt 16 barn och tre vuxna och bara gapade. 5 sekunder av frihet. Det var allt den där fjärilen fick. Ibland kan världen vara grym.
De andra fyra kanske klarar sig längre. De får i alla fall chansen att göra det.

Nu är det fredag. Och lite ledigt. Det är skönt. Jag sitter här med trasig baksida. Kan inte träna som jag vill. Vilket gör att det pirrar i kroppen hela tiden. Det finns så mycket vilja och energi som vill ut. Ut i frihet precis som fjärilarna.

söndag, maj 13, 2007

Annons

Två biljetter till Linkin Park säljes till reducerat pris. Globen fredag 25 maj 2007.
Någon som är intresserad?

En osynlig stapel

Det börjar närma sig slutet på terminen nu. Saker ska rundas upp. Avslutas och utvärderas. Samtidigt som tankarna redan ligger på hösten. Och vad som kommer att ske där. Med vilka barn. Med vilken personal. Med vilka pedagogiska tankar.

Några saker har börjat falla på plats redan nu. Barnen vi får in är klara. Och att både min negativa kollega och jag blir kvar på samma avdelning. Det är bra. Det tycker vi om. Men min halvtidskollega flytts bort. Tyvärr. In ska en ny. En på 60%. Någon som är intresserad?

Men någonstans i allt funderande kring hösten får man stanna upp. Skaka till lite och försöka stanna kvar i nutiden. Pausa framtiden. Vi är så klart inte inne på hösten ännu. Än är det vår. Man har fortfarande inte vant sig vid solen och rensopade gator. Vid gröna blad och färgglada blommor.
Och visst finns det tillräckligt där. Saker som staplas och lastas på varandra tills det rinner över och jag får stå och hålla i högen så den inte faller ihop. Än så länge håller den utan hjälp.
Jag har fixat med diplomen till de nio barnen som ska sluta. Jag fick panik när jag insåg att jag glömt ett barn. Det var nära. Tur att jag var ute i god tid.

Men vi kämpar på där inne på avdelningen. Trots olika syn på saker. Arbetar vi bra ihop. Vi hoppas att de närmsta veckorna ska passera smärtfritt. Jag vet inte om det är en förhoppning eller en dröm. Man säger att hoppet är det sista som överger en. Vad händer med drömmen? Ger man upp drömmarna före hoppet? Jag tror på tvärtom. Men det är bara jag. Vad vet jag. Jag är bara en förskollärare som håller upp en stapel med saker.
En stapel med saker som inte riktigt går att se. Men en stapel som känns.

Veckans lista v.19

Positivt just nu:

- Jamie Oliver
Jag vill vara som han. Jag vill vara han.
- One tree hill
Ja. Det kanske är en mesig serie. Vad vet jag. Men det är riktigt spännande just nu.
- Andres Vasquez mål
Jag vet inte vem han är. Och det spelar ingen roll heller. Men ett imponerade mål gjorde han. "Tur har man inte, det förtjänar man", finns det visst ett ordspråk som går.
-Vaderna
Äntligen börjar det ljusna lite. Två veckors träning utan vadproblem. Där av ett backintervall pass och en tävling.
- Tiden
"När tiden vill i fatt" säger Lasse. Men idag kom inte riktigt tiden i fatt. Jag sprang i från den. 21.25.17 är helt okej. Även om det kan putsas en hel del på den också.
Negativt just nu:

-Nattjobb
Måste flickan från landet i norr arbeta på nätterna ibland? Det bli lite tomt och tyst här. Lite för tomt och tyst för att vara bra.
- San José
Jaha. Det tog slut snabbt det där. Efter övertygande spel kom svenskarna tillbaka i Detroit. Då var det roliga slut för San José.
- Melodifestivalen
Det kan diskuteras i evighet. Och det bör det kanske göras. Men det är skrattretande. Det börjar bli pinsamt och löjligt. Löjliga bidrag dyker upp och plockar tolvor. Seriösa musiker får backa undan och verka dåliga. Östblocket röstar bara på varandra. Väst på sina. Flest grannar vinner. Grattis till feministtanten från Serbien. Grattis så in i helvete lite.
- Tävlingsnerver
Jag är en fruktansvärd tävlingsmänniska. Men nerver har jag inte. I veckan kräktes jag bara genom att tänka på en tävling.
Den måste få ett slut. Snabbt. Ingen som känner någon idrottspsykolog som är billig eller har några bra tips? Just nu är jag rädd för att inte orka under alla pass. Och jag har en tro på mig själv som är under all kritik.

söndag, maj 06, 2007

Veckans lista v.18

Positivt just nu:
- Röda dagar
Röda dagar tas alltid emot med öppna armar. Snart är det dags igen, och den här gången kommer den hand i hand med en klämdag.
- Renoveringen
Nu börjar det dra ihop sig ordentligt. Kanske är det bara några dagar kvar tills skiten rivs.
- Träningen
7 pass den här veckan. Det är det enda jag behöver säga.
- DC ++
Inte för att vi laddar ner. Men nu har vi äntligen fått igång DC++. Utrymmet på hårddisken krymper snabbt. Men som sagt. Inte för att vi laddar ner.
- Passion
Vare sig det är till en annan person, ett arbete eller kanske en idrott. Passion är bra. Det är viktigt om man ska kunna ta sig fram på ett bra sätt.

Negativt just nu:
- Startelvan.se
Det var kul i början. Nu känns det mest jobbigt och rörigt. Har inte loggat in på över en vecka. Undrar hur det går.
- Rädslan
Jag är rädd för att inte orka. Jag är rädd för att misslyckas. Alltså väljer jag den lätta vägen. Det är inte bra. Det är väldigt fel.
- Renoveringen
Allt känns bara rörigt. Och en viss panik börjar infinna sig i huvudet.
- Magen
Min mage är inte i form. Den krampar sig en hel del senaste tiden.
- Orken
Ibland är orkan pinsamt liten. Att ta en promenad 500m till ICA eller att slänga ihop lite mat. Det ska inte vara så svårt. Men att sitta still i soffan lockar allt för ofta mera. Därför ska jag nu resa på mig och gå ner till den där affären.

torsdag, maj 03, 2007

Där satt den




Tyskland - Tjeckien 2-0

Ni förstår själva. VM-guldet är redan klart. VM-guldet är tyskt.



Att må dåligt är en bra början

I personalrummet sitter det en liten skylt på väggen.

"Att må dåligt är en bra början"

Och jag tittar på den där lilla skylten. Inte bara en gång per dag. Utan en hel del gånger. Korta stunder. Långa stunder. Och jag rynkar pannan. Jag funderar över de där orden. Och ärligt talat. Jag förstår inte meningen med dem.

Hade det varit på ett annat sätt. "Att förstå att man mår dåligt, det är en bra början". Då hade det varit en sak. Men nu. Nu förstår jag inte. Det kan väl inte vara bra att må dåligt? Även om det blir bättre efter det.

Någon mår dåligt fysiskt för träningen går tungt. Men inte fan är det en bra början? Någon kanske vantrivs på arbetet och mår dåligt över det. Inte fan är det en bra början? Någon vill gå ner i vikt. Mår dåligt över de extra kilona. Inte fan är det en bra början? Någon tycker inte om att gå upp kl 05.00 och mår dåligt den tiden. Men inte fan är det enbra början? Någon blir inte riktigt kvitt sin förkylning men lever vidare för det. Även om personen mår dåligt. Och visst fan är inte det en bra början?
Givetvis är det bra att man kan inse att man mår dåligt. Då kanske man kan ta tag i det. Men det är inte det de där orden på skylten betyder. Inte för mig i alla fall.
Det är en bra tanke. Men gör om meningen. Eller ge mig något bra resonemang så jag kan acceptera skylten som den är. För ska det vara som nu. Då kommer jag att fortsätta rynka på pannan. Grubbla övermeningen med den där meningen. Och inse varje dag att min rast tar slut allt för snabbt.