En hel massa film

Raslösheten kryper i benen. Viljan att gå ut och andas in den kyliga luften. Lusten att ta del av verkligheten utanför vardagsrummet. Den är stor. Enorm. Obegränsad.
Jag har i stort sett suttit i soffan sedan jag gick hem från arbetet i tisdags. Huvudet gör ont. Det gör det fortfarande stundtals. Och det är nästan det värsta.

Filmerna har avlöst varandra på televisionen. Den ena efter den andra. Lite komedi och lite action. Väldigt mycket skräckisar. Även fast det är få skräckisar som ens är lite halvläskiga.
Under de senaste tre dagarna ar jag mäktat med 13 filmer. Det måste vara något slags rekord. Mer än fyra filmer per dag i snitt.

Men hade jag fått välja hade jag bytt ut alla de där filmerna. Mot att få gå ut. Springa en runda i skogen. Dra av några mil på gymmet. Och kanske arbeta. Fast bara kanske. För hur det en är så kryper det i benen av att bara ligga här som en säck i soffan och vänta på att bli frisk. Det får vara nog med det här nu.

Idag är det fredag. Kroppen börjar kännas bättre. Huvudet likaså. Och plötsligt börjar jag fundera på om jag kanske ska gå ut och jogga en sväng. Rasta benen. Rasta kropp och huvud. Har börjat morgonen med film. Inte helt otippat? Nummer 14. Och just nu är nummer 15 i gång. Chansen att det blir fler. Är inte direkt minimal.