Starta om den igen

Om några timmar är det dags att gå och lägga sig. För att sedan vakna upp och hoppa in i den där vardagsloopen. Arbeta. Hämtningar. Lämningar. Middagsplanerande. Allt som hör livet till helt enkelt. Nästan.

Jag slog till med en rekordlång ledighet i år. Sex veckor. Både Prinsen och jag behövde det. Och det var sex riktigt bra veckor. Värmen har varit här. Ordentligt närvarande. Solen har varit här. Och vi har aktiverat oss en hel del. Stockholm. Åh. Underbara Stockholm. Jag saknar dig så. Avesta. Bror. Laguner och småutflykter. Stugan. Den som ger ett enormt lugn i en viss tid. Innan de övergår till stress och rastlöshet. Vattenskotrar. Badtunnor. Pilsner. Middagar. Besök. Och så en hel det tränande.

Så sommaren har varit magisk. Och jag vet inte hur länge man egentligen kan rida på den vågen. Om den redan tar slut i morgon bitti. 06.15 när klockan ringer. Eller om vågen fortsätter några veckor. Kanske en bra bit in på höstterminen.

Hur länge vågen nu fortsätter så kvarstår faktum att semestern är över om några timmar. För den här gången. Men det är bara 46 veckor kvar till nästa. Ungefär.

Vänder vi på det hela. Så finns det en sida till. Det gör det alltid. Och det är den sidan som visar på nystart. Den där nystarten som är så mycket bättre än nyåret. Som är tydligare. Ta det där taget om sin egen krage. Rycka upp sig. Le även innan klockan slår 10.
Kanske är det dags att se över vad som ligger på tallrikarna. Vad som egentligen skrivs i träningsdagboken. Hur man bemöter människor. Försöka orka lite mer än man egentligen visar.

I morgon ska jag börja i ett nytt arbetslag. Äldre barn. Nya föräldrar. Jag tror det kan bli bra. Bli bättre än senast. Bara jag kan skaka fram lite vilja och energi. Försöka fånga den där motivationen som glider framför mig på vågen. Får jag tag i den. Där jävlar. Då kommer semestervågen rulla vidare ett bra tag till. Det tror jag. Och samtidigt kommer vågen fånga upp rätt mat. Den bidrar till fler km i träningsdagboken. Den haffar tag i i kragen och rycker upp mig i fall jag faller.

Jag ska avsluta semestern som jag började den. Med några lugna km. Visserligen haltande. En trasig vad. Som vanligt. Men jag måste. Jag har letat ut en fin gräsmatta. Sparka av skorna. Lätta steg.