fredag, juli 31, 2009

Ett nytt jobb

Jag har fått ett erbjudande. Eller mera en förfrågning. Som jag med blandade känslor har visat mitt intresse för.

Flickan från landet i norr spelar handboll. Klubben ligger i grannkomunen. Hon spelar i damlaget. Men som i de flesta andra klubbarna finns det yngre lag. I det här fallet handlar det om 15-16 åriga tjejer.

För nästan ett år sedan kom en ledare fram till mig när jag satt och kollade på en av Flickan från landet i norrs matcher. Han undrade om jag var han som sprang mycket. Tyvärr svarade jag ja. Han undrade om jag skulle kunna tänka mig att hjälpa honom. Att komma med tips gällande löpträning för hans lag. De 15-16 åriga tjejerna.

Nu. Nästan ett år senare. Ringde han. Frågade om jag hade lust att komma ner på måndag. Prata lite mer om löpning. Komma med tips. Han pratade om någon 3-års plan. Jag blev mest nervös.

Visst kan jag saker om löpning. Hur man ska springa och olika sätt att bygga upp konditionen. Ibland känns det som om jag inte gjort annat senaste 15 åren. Så återigen. Där satt jag med luren i handen. Och hade sagt ja. Och började direkt skissa upp saker man ska tänka på. Övningar som förbättrar och gör löpstget mer effektivt. Säsongsträningsprogram och grunduppbyggnansidéer.

Nervositeten är enorm. Jag tycker inte om att så och prata inför främmande männsikor. Än mindre framför en bunt med 15-16 åriga tjejer. Det är jobbigt. Men nu har jag sagt ja. Och någonstans där inne känns det väl lite roligt. Lite smickrande. Även om jag undrar om jag verkligen kan bidra med något. Men jag kanske kan kalla mig löp-coach då. Eller inte.

3 kommentarer:

Tessalisa sa...

Ibland hör man sin röst säga ja, men i det här fallet så tror jag att du ville det med. För du vet att du fixar detta och du vet att du har kunskaper att lära ut till andra.
Det är i alla fall vad jag tror.

Mr T sa...

Va kul :-)

Du kan ju det där så det kommer gå galant. Om det känns jobbigt så tänk att du har deras tränare nära tillhands.

Glenn sa...

Tessalisa och Mr T >> Jo, någonstans där inne vill jag. Men det är just det där med att prata inför okända människor.
I vilket fall som helst gick första träffen fint. Nästa är på söndag, då ska jag hålla i ett teknikpass.