Som fisken i vattnet

Vaknade i morse och kände mig hyfsat pigg. Men så fort jag såg på klockan att den visade 07.00. Så blev jag trött igen. Konstigt hur det kan bli sådär. Oftast är det mycket lättare att komma upp klockan 07.00 en helg än att göra det en vardag innan arbetet. Antar att det är vad dagen kräver som gör det.

För att återgå till dagen. 07.01 sov jag igen. Och jag sov djävulskt gott. I två timmar till. Då studsade jag upp och gjorde gröt. Sen åkte träningskläderna på och jag stack ut på dagens runda. Jag blir som en barn på julafton. En knarkare i christiania. Eller en brat på östermalm. Innan jag varje gång jag får sticka ut och springa. Tyvärr blir det inte så ofta just nu. Och inte direkt ansträngande heller. Men knäsenan läker okej just nu så jag får ha tålamod.

Efter några km genom Sollentuna stannade jag vid simhallen. Den nyrenoverade. Mötte upp Flickan från landet i norr. Och så drog jag av ett simpass. Var riktigt roligt att simma igen. Var ett tag sedan. Nästan så jag saknat vattnet. Man känner sig så lätt där. Så smidig. När jag var yngre simmande jag mycket. Och jag simmade snabbt. Enligt mina föräldrar hade jag mer talang på att simma än att springa. Möjligt att det stämmer. Men är det kallt i vattnet och vännerna inte flyttas upp lika snabbt så är det inte roligt. Och på den vägen blev det löparbanorna i stället.

Det blev en intensiv start på dagen. Men det gör att resten av dagen kan gå lite hur som helst. Man har börjat dagen så pass bra så det är bara flyta på. Vare sig det är i vatten eller på land.