Just u har barnen precis ätit färdigt på arbetet. De håller på att skrapa sina tallrikar och är på väg för att leta upp en bra vrå att starta upp en ny lek i.
Jag sitter hemma. Med datorn i knät. Och får inte vara med.
I morse vid 06.45 var jag på arbetet. Öppnade allt. Fixade inför dagen. Och mådde lika kasst som de senaste tre-fryra dagarna. Tänkte att jag skulle väl kunna bita ihop och köra igenom den här dagen också.
Fick börja med att byta grupp. I stället för att gå iväg till skogen med mina vanliga 5-åringar. Så stannade jag kvar och hjälpte en kollega med de minsta. Det var nästan roligt. Det var lite annorlunda. Men riktigt kul.
När de övriga grupperna kom tillbaka från skogen. Redo för lunch. Kom chefen och frågade hur jag mådde idag. Efter ett tamt försök att se pigg och kry ut sa hon åt mig att gå hem.
Så här sitter jag nu. Lite lagom pigg. I en ovan situation. Jag brukar aldrig gå hem när jag verkligen inte måste. Då jag blir hemskickad. Kanske är det dumdristigt. Men sådan är jag. Nu funderar jag på om jag ska skriva veckobrevet här hemma i morgon och skicka iväg det. Eller om det helt enkelt får vara den här veckan. Föräldrarna överlever nog ändå.
Nu har barnen nog börjat leka ordentligt. Dragit fram saker som de antagligen inte kommer att plocka bort efter sig. Och jag sitter här. Med träningsvärk i magen från allt hostande. En ylande katt. Och en grannjävel som aldrig slutar borra. Kul.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Ja, det var på tiden att du kom hem! (puss!)
Klok chef du har!
Vila upp dig så gott du kan och strunta i det där veckobrevet.
Tessalisa >> Mjo, hon kan när hon vill :) Men förbannat vad tråkigt det är att bara sitta hemma.
Vad gäller veckobrevet..ops, det är visst skickat redan :)
Hoppas att du kryat på dig och inte är hemskickad fortfarande!
Hur går dina tankar runt föräldramöten? Vill ju att föräldrarna ska komma därifrån med en känsla av att de är intressanta, lärorika, kul osv och inte bara något man "måste" gå på. Men vad ska man göra på dem och vad ska man pratar om?
Anna >> Nejdå, jag har jobbat hela veckan. Sportlovsvecka, så det har för en gång skull varit riktigt skönt att vara där.
Föräldramöten. Hm. Konsten är väl att fånga ALLA föräldrar, men hur man gör vet jag inte riktigt. Mysig stämning. Inte bara lysrör och predikan.
Hos oss brukar vi ha en enkät i början på året som alla förskolor i komunen får fylla i. Frågor på verksamheten, styrandet och allt som hör till. När vi fått in resultatet brukar vi på ett personalmöte välja ut några frågot som vi kanske fått lite sämre på och ta upp dem på föräldramötet. Ibland får vi kanske förklara vad frågan innebär (ex. att fysisk aktivitet är mer än bara gympa) och lyssna på föräldrarnas synpunkter. De frågorna arbetar vi lite extra med sen under terminen.
Något år har vi i personalen gjort en pjäs som handlade om saker vi ville ta upp. Tex. när barnen kommer till förskolan och är jättesnoriga. Föräldrarna skrattade högt, och förhoppningsvis förstod de poängen i det hela.
Men tyvärr tror jag det alltid kommer finnas de som känner att det endast är ett "måste". Så de får man väl försöka haffa någon annan gång och få fram det man vill.
Nu blev det en lång utläggning. Men lite tips blev det i alla fall.
Ha en trevlig helg!
Skicka en kommentar