Dags att flytta ut en sväng

Klockan har passerat 07.30. Det är en timme kvar tills jag ska börja sista arbetsdagen för den här veckan. Datorn i knät och en katt kurrandes bredvid den. Känns lite svårt att vara gullig mot katten när den härjat runt i natt och krafsat mot dörrar på tok för tidigt. Men det kanske är som med barn. Svårt att vara arg på dem en längre tid.

Senaste dagarna har varit överfulla. Egentligen inget speciellt som utspelat sig. Utan det är lite så vardagen ser ut just nu. Att stiga upp och gå och arbete. Komma hem och sticka ut och träna. Rundorna börjar bli långa nu. I snitt 12km per pass. Intervaller ibland. Och 17-18km ibland. Men det känns bra. Det svåa är bara att ta sig ut i det här vädret.

Efter löpningen är det dags att slänga ihop lite mat. Även om de senaste dagarna mest haft fins middagar som: Ett glas cola. En semla. Yoghurt. Tre olika middagar alltså.
Sen är det dags att ramla ner på madrassen och ögonen hinner nästan slutas innan huvudet nuddat kudden. Och så börjar allt om igen.

Nästa vecka blir lite annorlunda. Då flyttar Flickan från landet i norr och jag ut härifrån. I några dagar. Och flyttar in i barndomshuset. Ingen optimal situation. Men det uppskattas att vi får bo där ett tag. In i vår lägenhet kommer några killar från "röranalys". Bostadsrättsföreningen ska lägga om rören och stänger därför av vattnet i fem dagar. Alternativet är att gå på toa och duscha i en barack som står på gatan utanför. Det känns sådär. Faktiskt.

Nu är det dags att börja dra sig mot bilen. Bilen som kapat så otroligt mycket tid på morgonen. Att jag en gång åkte buss till arbetet. Det känns ohållbart just nu. Att jag bara orkade. Ha! Även om jag kan sakna det ibland. Ibland. Men verkligen inte på morgonen.