Helgerna bara springer förbi. Och varje gång jag ligger där i sängen på söndagkväll och rummet är mörkt hoppas jag. Och önskar. Att när jag vaknar igen så är det lördag morgon. Tyvärr har det aldrig blivit så. Men att önska är gratis.
Idag är det 1:a februari. Det är en ny månad. Men inte vilken dag som helst. För tre år sedan hade jag precis träffat en tjej. En norrländska. En Flicka från landet i norr. En helt fantastisk norrländska som uppfyllde allt en kille är ute efter. Vi hade pratat några veckor och det hela började genom den här och hennes blogg. Träffats hade vi gjort, men det var just den helgen. Första helgen vi träffades allt föll på plats. Det var den första februari.
När hon klev av tåget här och vi kramades för första gången. Nervösa. I alla fall jag. Fulla av förväntan. Förväntan som helt klart uppfylldes. Men som sagt. Det var tre år sedan. På dagen.
Tiden har gått fort. Det känns fortfarande nytt och spännande. Samtidigt som det känns som att vi varit tillsammans i en evighet. Så mycket känslor. Tre år. Underbara perioder och tyngre perioder. Tunga perioder som inte handlar om oss. Men vi har aldrig bråkat och alltid stöttat varandra. Och någonstans vill jag tror att det är så det ska vara när man träffat den där rätta personen. När man bara kan stanna upp och se på henne. Den där norrländskan. Och rysa till. Le. Och bara känna vilken tur man haft.
2006. 2007. 2008. Och nu är det 1 februari 2009. Och allt är sådär fantastiskt som det ska vara. Som man vill att det ska vara. Förutom en sak. Och det är en relativt tung sak. Det är att måndagmorgon aldrig blir lördagmorgon. Att jag inte kan göra om dem. Men jag antar att jag får leva med det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Grattis! Åren har en förmåga att rinna förbi när man har förmånen att dela dem med sin stora kärlek!
Jag har delat livet med maken i 8,5år och på ett vis känns det som en hel evighet men samtidigt så känns det som igår!
När det gäller måndagar så kan jag bara hålla med.
Men frågan är om vi skulle uppleva lördagmornarna som lika underbara om vi inte hade ett antal måndagar med i våra liv?
För att uppskatta det som är riktigt bra kanske vi behöver motgångarna med.
*Försöker i alla fall tänka lite positivt ibland*
Jag antar att du har rätt. Men om vi bara byter då, rakt av. Helger blir veckodagar och veckodagar helger? Eller skulle Sverige gå omkull då? :)
Jag tycker att vi testar att byta rakt av :-D
Skicka en kommentar