Nu sitter jag redan på arbetsplatsen. Det är tyst och stilla. Bara städerskan är här. Men hon kommer snart att skura det sista golvet och packa ihop sina saker. Innan klockan slår 07.00 måste jag hinna öppna ytterdörrarna.
Men jag vill inte. Jag vill inte låta andra komma in. Jag kan vara själv här idag. Alla andra kan stanna hemma. Föräldrarna kan gå hem igen. Med sina barn.
När klockan ringde kl 05.00 i morse tog det ett tag att komma på vad det var den här morgonen. Men halvvägs in i badrummet. Dit man numera får trängas med den sällskapssjuka katten som bara springer runt och piper på morgonen. Då kom jag på det. Bussstrejk. Kul. Skitroligt.
Alltså var det bara att hoppa på cykeln och trampa iväg. Trots ett cykelförbud från sjukgymnasten. Men jag insåg att jag inte hade så mycket val. SL styr mitt liv. SL hjälper mig. SL förpestar min tillvaro. Bigtime.
Och så sitter man med ett svindyrt busskort och kan inte använda det. Men jag kanske inte bara ska skylla på SL i det här fallet. Kanske ska jag skylla allt på dem. Det skulle vara det lättaste. Men jag har förstått att det finns fler parter inblandade i den här soppan.
Nu närmar sig klockan 07.00. dags att göra en insats kanske. Innan jag sedan kan sätta mig ner igen och vänta ut klockan. Vänta ut dagarna till semestern. Den är nära. fast känns otroligt lång ifrån. Ska bara hålla ut några dagar till.
På vägen hit i morse cyklade jag förbi ett gäng sönderslagna busskurer. Glassplitter över allt. Männsikor som tittar och skakar på huvudet. Suckar åt dagens ungdom. Men idag kan jag nästan förstå. Men bara nästan. Tack för allt SL. Thanks for nothing.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Usch, stackare! Jag hoppas att dagen blir bättre och att strejken snart är över.
Det är alltid svårt att bara skylla på en part, men det är ju transportbolaget som syns och alltså även de som får skulden.
Jag är bara tacksam att vi valde att åka hem söndag och inte tisdag. Jag som redan tycker att det är otäckt att köra genom Sthlm och försöka hålla koll både på trafik och filbyten, skulle få panik om jag dessutom hamnade i värsta bilköerna.
Nu var det sååå lugnt att köra igenom Sthlm. Knappt någon trafik alls så där på söndag förmiddag. Perfekt.
Tessalisa >> Vet inte riktigt vad som hände med den där strejken. Allt verkar vara lugnt och stilla. Det skrivs knappt om den i tidningen.
Och mitt i allt det tysta far jag fram genom skogen på min cykel. Första dagen ösregnade det över mig. Annars bara sol och fint. Tur tur.
Hur var visiten i söder?
Ja det är väääldigt tyst om strejken i medierna. Underligt.
skönt att cyklingen verkar gå bra iaf!
Visiten i söder uppfyllde nästan alla mina förväntningar och det finns självklart en massa att läsa om den i min blogg! :-) Bäst var ju helt klart att få träffa nära och kära som bor alldeles för långt bort för att man ska kunna träffa dem så ofta som man vill
Skicka en kommentar