tisdag, juni 03, 2008

Chip chip

Det blev inga fler punkteringar. Cykeljäveln fick stå och vila sig lite. Det fick bli en resa med bussen. Med tåget. Med bussen. Precis som vanligt.

I höst kommer det in nya barn på våran avdelning. Men inte bara barn. Jag får en ny kollega igen. Min manliga kollega är klar nu. Han har förpestat stället tillräckligt. Om han hoppas på bra referenser kan han tänka om.
In på min avdelning kommer i stället ingen mindre än Chicha H. Det ska bli roligt. Både för D och mig. Och för barnen.

I går var både Chicha H och D här hos mig. Vi skulle planera lite inför hösten. Delade upp ansvarsbarn. Gjorde bordsplaceringar. Och skissade upp lite vad vi tänkte arbeta med. Jag vill satsa lite extra på språket. Tycker det kan behövas på ett flertal av våra nuvarande och kommande barn.

Till en planeringsdag duger det faktiskt inte bara med obligatoriska pennan och pappret. Kaffe är också givet. Men man måste ha något att mumsa på också. Så under söndagseftermiddagen ställde jag mig i köket. Igen. Slängde ihop lite ingredienser i en bunke. Slängde in allt i ugnen. En liten stund senare stod det en plåt med Chochlate chip brownies på bordet. Farligt goda. Farligt onyttiga.



I söndags blev det kesobullar som Flickan från landet i norr

kunde avnjuta till frukost. Lätta att göra. Och nyttiga att äta.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Jag vill också ha en kollega som bakar! ;)

Glenn sa...

Anna >> Jag kan skicka över lite av alt mitt bakande :) Men du...RUS-modellen? Berätta mer.

Anonym sa...

den där tösen du har ska iväg på någon slags roadtrip har jag hört. kanske vill hon ha något gott att fika på med sig då? *HOST HOST HOST*

Glenn sa...

Virvla >> Ha ha. Host host. Kanske kan hon få det, om det finns tid och pengar till att skapa något bara.

Anonym sa...

Åh... Det såg gott ut det med!
Frestande bilder på frestande bakverkt, men några brownies blir det inte här inte... Nejnej. Min hjärna börjar automatiskt räkna kalorier och hur många steg jag måste gå för att förbränna en kakbit...
Bäst att låta bli

Glenn sa...

Tessalisa >> Min med. Så jag lät mina kollegor äta det mesta :)