"Vi vet av smärtsam erfarenhet att förtryckaren aldrig frivilligt skänker frihet. Det måste de förtryckta kräva. Uppriktigt sagt har jag ännu inte varit engagerad i en riktad aktionskampanj som varit läglig i deras ögon som inte lidit otillbörligt av segregeringens plågor. I många år har jag nu hört ordet "vänta!". Det ljuder familjärt i öronen på alla svarta. Detta "vänta!" har nästan alltid betytt "aldrig"."'
Så står det i Martin Luther King's självbiografi. Utdraget ur ett brev han skrev från fängelset i Birmingham.
Men vad har nu detta för poäng?
Jo. Det är inte poängen i dessa meningar jag vill ta upp. Utan det var ordet "vänta." Jag var på väg hem från bussen idag. Och gick som vanligt och läste. Men jag fastnade på de här raderna. Och började genast fundera på arbetet. Och barnen där.
Hur ofta frågar inte de någonting. Eller vill någonting. När en vuxen. I det här fallet en pedagog. Håller på med något annat och säger "vänta". Tänk om barnen börjar uppfatta ordet "vänta" som "aldrig". Det skulle vara lite hemskt faktiskt.
Fast. Ibland kanske orden "vänta" är en förmildrad version av ordet "aldrig".
"Kan vi ta ut cyklarna nu?"
"Vänta lite. Vi får se sen." (läs:nej, för då måste vi plocka in dem om 10 min när alla börjar gå hem)
Ja, så kan det vara. Bara för att man inte vill säga "nej".
Eller. Så säger man "vänta". Och glömmer sedan bort vad barnen ville. Och då blir det också ett "aldrig".
Oj. Nu blev det mycket. Men ni är smarta människor. Ni förstår säkert vad jag menar. Vad jag är ute efter.
Akta ordet "vänta". Det kan ha större och annorlunda betydelse än man tror.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
"Den som väntar på något gott... Han blir aldrig fet." :)
Men som kanske. Det fungerar ibland också som ett annat ord för aldrig. Om man däremot säger "kan ske", får man genast ett positivare besked.
Tänkvärda ord angående vänta som jag känner att jag borde reflektera över...men inte just nu.
Är på resande fot och slängde därför ner en bok till förstöelse i min packning. Vilket i sin tur fick som resultat att jag, kl 05,00 i morse satt och fnissade mig harmynt på den annars ganska morgongnöliga rälsbussen.
Boken heter "Fjäriln vingad" och är helt absurd och väldigt väldigt rolig ( om man tycker om många ord och mycket stickrepliker). Och faktum är att den mitt i sin galenskap också ger mig en massa att fundera över. Har inte boken här just nu men jag tror att författaren heter Stig Eriksson eller något liknande....hur som helst, jag rekomenderar den starkt/Mari
Ja ordet "vänta" får man passa sig för. Vänta blir alldeles för ofta "aldrig" i många sammanhang.
Skicka en kommentar