Städmelodi

Idag var det samma visa igen. Båda mina två kollegor var hemma. Med sjukt barn. Och med öm rygg/nacke.
Chefen ryckte in och tog plats bredvid mig på avdelningen. Och som vanligt. Var det mycket roligare att arbeta då. Det blev mera gjort. Kan man byta ut kollegorna mot en chef?

I vilket fall som helst. Har jag känt att vi haft lite problem med städningen på våran avdelning. Vi vuxna. Om man nu kan kalla sig det. Städar alltför mycket. Och andra avdelningar. Lägger sig i allt för mycket. Och säger att barnen ska göra det själva. I största allmänhet. Klagas det allt för mycket på det där stället.
Men som våran köksa sa i går kväll. När vi åkte bil. "Det är alldeles för mycket kvinnor där. Då blir det gnäll hela tiden. "
Kanske är det så. Kanske inte. Ibland kan jag inte komma på någon annan anledning utom personligheten. Och ibland känns kvinnoanledningen bara helt klockren. Köksan sade också. "Ni män. Ni är mera rakt på. Nu jävlar kör vi! Det behövs här."
Det stämmer nog bra. Jag är sådan. Jag ska bara försöka få fram det på arbetet också. Men ibland känns det meningslöst att ens försöka dra med sig alla negativa människor.

Jaja. Nu kom jag ur spår. Städningen var det. Jag kom på en idé igår kväll. Så jag plockade fram en bjällra. Eller vad instrumentet nu kallas. Och gick in med alla barnen på samling. Samling. Vilket jag i normala fall hatar. Jag berättade att vi inte längre vill städa efter barnen. Och att de skulle få göra det själva i större utsträckning.
Barnen lyssnade bra. Jag visade bjällran. Och berättade att när den låter. Då jävlar är det städdags. Innan det är städat går vi inte ut. Vi äter inte lunch. Mellis. Eller vad nu som ska göras. Då slipper dessutom vi pedagoger gå runt och gnälla och tjata att de ska städa.

Barnen var helt med på det. Och på eftermiddagen bjällrade jag för första gången. "Städning!" skrek barnen. Och började plocka. Efter en kort kontroll. Kunde vi snabbt gå ut.

Kanske är det bara en rolig grej för dem just nu. Något nytt. Roligt. Men jag tror på idén. Bara vi håller fast vid den och kanske repeterar det några gånger på samlingarna. Hur det håller i sig. Återstår att se i framtiden.

Nu lämnar jag datorn för ett tag. En tripp upp till norr är inplanerad. Det ska bli skönt. Komma iväg. Åka bil. Umgås. Och sjunga kalassånger.