Sova vid styret

Mycket på arbetet. Mycket fotboll att se på. Det börjar ta ut sin rätt nu. Sömnen blir ordentligt lidande. Det finns inte så mycket att ta i från i kroppen längre.
Och i morse märktes det extra tydligt. Jag tror jag slog något slags rekord.

Jag var ute i god tid. Öppningen var min. Och jag kunde ta det lugnt. Cykeln gick inte allt för fort framåt. Och plötsligt. Är jag i en buske. Ha! Vilken grej.
Jag hade lyckats med konsten att somna på en cykel. Cyklandes.
Det kan inte vara vanligt. Jag ramlade inte. Utan vaknade till med ett ryck när jag var på väg rätt in i en buske vid sidan av vägen.
Tur att jag var i väg tidigt. När det inte är så mycket rörelse ute.
Jag cyklade vidare. Ut på vägen igen. Och tänkte på Måns i Jalla Jalla. När han kommer cyklandes i en park. Och bara ramla omkull. Oslagbart.


När jag kom hem. Efter arbetsdagen. Fick jag uppleva något hemskt. Det här kanske inte är något speciellt för de flesta. Men för mig. Är det här illa. Jag hade fått en påminnelse. Från telefonbolaget. Det är första gången i mitt liv jag får en sådan.
Sån är jag.

Det tog cirka 2 sekunder. Innan den var betald. och sedan började jag fundera. Jag tittade i mina pärmar. Där alla tidigare räkningar och sådant sitter.
Inte fanns det någon räkning där. Som jag missat. Och inte hittar jag den någon annanstans heller.

Så jag säger så här. Det är inte mitt fel. De har inte skickat ut den första räkningen. Inte undra på att jag inte kunnat betala den. Så är det. Helt klart. Inte mitt fel. Utan deras.