Nytt år. Ny dator. Inte för att den här datorn egentligen fungerar som den ska. Men det går att använda den lite sådär lagom mycket i alla fall. Men det sista samtalet till IT-supporten är garanterat inte ringt.
Men nytt år är det. Det går inte att komma i från. 2024 är lagt till handlingarna och 2025 har börjat rulla i gång. Välkommen vardag och allt det där. Varje gång jag har försökt sammanfatta ett år som gått har det varit väldigt negativt. Skador och skitjobb. Sånt som är 96% av vardagen. Men 2024. Det var fan inte så dåligt år ändå. Om man tänker fter.
Jag tog till slut tag i det. Faktiskt. Efter flera år. Sökte nytt jobb. Fick det. Bytte jobb. Klumpen i magen varje kväll och morgon försvann. Enda frågan är varför det skulle dröja så länge bara. Dessutom tog vi oss till Thailand. Hela familjen. Värmen. Utomlands. Ledighet mitt i vintern. Helvete vad underbart det var. Det var otroligt välbehövligt. När man var som mest slutkörd. När man var helt slutkörd.
Träningen rullade på utan större avbrott. Prinsen började högstadiet och tog det hela med storm. Imponerar stort. Så hela året var faktiskt rätt så bra. Det är inte ofta det. Nästan så att jag blir lite orolig över vad det här året ska bjuda på för överraskningar. Inte kan det väl bli två bra år efter varandra?
Nytt år innebär väl också nytt tänk? Är det inte så det ska vara? Man ska vara positiv. Säga ja. Utmana sig själv. Och så ska man lova saker man ska ändra på. Sluta med. Göra bättre. Det där har jag egentligen gett upp för många år sedan. Det är bara meningslöst. Vara positiv? Hallå!? Jo, visst. Men visst finns det saker att förbättra. Det gör det alltid. Men det kommer när det kommer. Det kan ligga där lite i bakhuvudet och puttra. Och så kan livet rulla vidare ändå.
Åtta dagar har gått. Inte så länge kvar faktiskt. Snart slår det om till 2026. Under de här första åtta dagarna har datorn strulat två gånger. Dessutom bilar de precis under våra fritidslokaler. Hela tiden. Det låter som en helikopter som cirkulerar runt runt precis utanför fönstret. Men visst. Det är också en arbetsmiljö. Snart överröstar nog barnen som har musik här bredvid borrljudet ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar