Ovetande blivande pappa

Jag fortsätter min resa mot att bli förälder. Vissa dagar stannar jag bara upp. Måste fundera. Måste känna efter. Är det verkligen sant. Jag ska bli pappa. Herre jävlar! Hur ska det gå till? Hur ska jag fixa det?

Nu när det närmar sig så är det en del saker som ska fixas. Och överallt kan jag läsa hur man ska vara. Om jag vore en blivande mamma. Mamman ska söka det. Mamman ska ansöka där. Mamman måste förbereda det ena och det andra. Okej. Men om man inte är en blivande mamma? Om man är en blivande pappa?

Jag läser och jag letar. Men inte hittar jag någon information om vad jag behöver göra. Hur ska jag söka föräldrapenning? Hur ska jag ansöka om mina första tio pappadagar? Hur ska jag bevisa att det är jag som är far till barnet? Åter igen. Herre jävlar!

Det är tur att man har kamrater. Kamrater som ligger steget före. Som en gång i tiden också var hjälplösa ovetande blivande pappor. Som nu är stenhårda pappor med full kontroll. Ja. Nästan i alla fall. Det är hos dem mina frågor hamnar.

Nu är det 62 dagar kvar tills det smäller. Jag får fortsätta leta information till den ovetande blivande pappan. Läsa på och ställa frågor. Men i slutända så ska jag ändå bli pappa. Det kan ingen ta i från mig. Kan man säga "Herre jävlar" igen? Jodå. Jag ska bli pappa!