torsdag, oktober 04, 2007

Upplevelsebaserat lärande

Det blir inte så mycket tid här framför längre. Flickan från landet i norr pluggar hårt och får lite företräde hit. Så måste man göra. Både högerregeln och väljningsplikt på samma gång. Men det går bra ändå.

Det har varit lite tungt på arbetet. Saker som inte gick min väg. Några enkla men onödiga misstag. Men stöttande ord fick mig att gå vidare. Nu är det nya tider. Och den här veckan har jag malt fram.
Började veckan med planeringsdagar. En ute på Överjärva gård. Någonting om skogen och våra grön flagg mål. Jag ska sitta med i grön flaggstyrelsen. Frivilligt.

Andra dagen handlade om utvecklingssamtal. Föreläsning och arbete kring hur man ska gå till väga. Lite rollspel. Väldigt givande.

Under båda dagarna. Och efter det. Så har idéer bara flygit ur mitt huvud. Jag kom på en strålande idé om ett rum som vi vill göra om. Det ska bli ett upplevelserum. Sinnena ska komma till användning där inne. Grön flaggmålen ska visas upp. Så ska det inredas. Ibland med växter. Ibland med djur. Ibland någonting annat.

Efter andra dagen kom det fram en idé om att vi kan lägga om samtalen. Att frågor ska ut till föräldrarna innan samtalen så de kan förbereda sig. Så att dialogen ska bli bättre. Att samtalen inte ska handla om att bedöma barnen. De ska handla om verksamheten och hur den kan påverka och påverkas av barnen.

Så, jag är igång. On fire. De seriösa bitarna är mina just nu. Lusten att vara med barnen är inte lika stark för tillfället. Men det ändras säkert snart igen. Nästa vecka dra mina samtal igång. Och jag hatar dem lika mycket som alltid. Jag kommer aldrig tycka de är speciellt lockande.

Nu är det dags att släppa fram Flickan från landet i norr. Ta mina tankar om samtalsupplägg och gröna flaggor. Låta de från höger passera. Och snällt vänta på min tur. Vid datorn. I rampljuset på arbetet.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Upplevelsebaserat lärande och utomhuspedagogik. Det är grejer det. En hel massa bra är det. Snällt att du skriver att jag pluggar hårt i alla fall ;)

Anonym sa...

Låter som att du är lite på G igen? Skönt.
Du vet ju om att du är bra på ditt jobb, förstå det också. Jag kommer med lugn lämna iväg Klintan (Gunnar som han tidigare hette) till er när J och jag ska ha lite tid för oss själva =) Är ju ett par år dit men skönt att man kan känna sig trygg inför framtiden!