De äldsta flickorna på avdelning är de som springer omkring allra mest. Ibland får man nästan sätta sig på dem för att de ska sluta fara omkring.
Idag tänkte jag att jag skulle göra något med dem i stället för att tvångssätta dem ett pussel eller en penna i handen.
Så jag frågade lite vad de ville göra. Och kanske var det mitt stora misstag. Två av flickorna hade med sig smink hemifrån. Och det tog inte lång tid innan det satt 4 stycken fem åringar och sminkade mig.
Jag lovade att jag skulle göra något med dem. Så jag kunde inte direkt backa ur deras påhitt. De fick köra på. Och hade fruktansvärt roligt. Och samtidigt. Satt de stilla och avdelningen blev lugnare.
Sedan var det dags för mellanmål. Flickorna försvann med sitt smink och satte sig vid bordet. Jag var på väg för att tvätta bort allt. Men något kom i vägen. Efter mellis var tanken på att tvätta ansiktet borta.
De sista barnen gick. Jag stängde. Och gled bort till bussen.
På tåg perrongen märkte jag hur en del tittade lite roligt på mig. Samma sak på den andra bussen. Jag tänkte som alla brukar göra. ”Har jag något konstigt i ansiktet?”. Men tanken på sminket fanns inte.
Jag kom hem. Tittade mig i spegeln. Och upptäckte att flickornas intressanta sminkning satt kvar i ansiktet. Rött. Lila. Grönt. Brunt. Blått. Alla möjliga olika färger. Och så klart glitter. Och hallonsmak på läpparna.
Senast var det att jag satt och sjöng omedvetet på bussen. Så att medresenärerna tittade lite annorlunda på mig. Den här gången var det sminket. Ja. Så det kan gå. Ska man skratta eller gråta? Eller helt enkelt bara bjuda på det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Oslagbart! SJälvklart ska du skratta åt det men även bjussa på det! Alla behöver roas ibland.
:-D Jag har gjort bort mig sååå många gånger att det är skönt att se att andra också kan göra det.
Erfarenheten har i alla fall lärt mig att man får skratta åt sin egen dumhet och bjussa andra på nöjet samtidigt ;-)
Haha, det måste verkligen vara ett nöje att vara din medpassagerare på bussen ibland ;-)
Linda... Det är alltid ett nöje att åka med Matte :)
Jag har dock inte haft förmånen att åka ihop med honom då han sminkat upp sig. Den dagen kanske också kommer :)
Cecilia: Ja förlåt, det är klart ;-) Du såg han inte när han kom hem och var grann då?? ;-)
Matte: Jag har utmanat dig, go for it =)
Tyvärr inte. Men när jag kikade lite närmare när jag kom hem från jobbet såg jag spår av glitter. Både vid ögonen och på kinderna. My man is damn handsome ;)
Här diskuteras det över huvudet på mig. Men visst. Kör på. Jag går och sminkar mig under tiden. ;-)
Vill ju inte vara petig men krävdes det verkligen en spegel för att du skulle upptäcka hallonsmaken på dina läppar?/mari
Mari >> Givetvis inte. Men som alla rutinerade hallonlypsylanvändare (som jag är?) så vet man att smaken försvinner relativt snabbt.
Skicka en kommentar