Sängläsning

Innan det är dags för barnen att lägga sig så samlas vi i vår stora säng för en lässtund. Den omtyckt. Av alla. Ibland läser vi kapitelbok. I bland läser Prinsen sin läxa för oss andra. Ibland blir det någon annan, kortare sagobok. Men det blir en skön stund för nedvarvning. En härlig stund tillsammans. Och så det där med språkutveckling och språkförståelse. Ni vet.


I veckan var det en kväll när Flickan från landet i norr var borta vid läggdags. Någon träning. Någon social tillställning. När tänderna var borstade. När pyjamasen var på. Då samlades vi i sängen. Jag bad lillen hoppa lite åt sidan. Tänkte att jag skulle placera mig i mitten så att båda såg bra i boken de valt. Han tittar på mig och säger:
- "Jag vet! Du ligger i mitten, då får vi båda mysa med dig!" Han lägger sitt huvud på min mage och uttrycker "Mmm… jag älskar dig!"


Och jag inser att det är precis såna där stunder som gör att allt det här tjafset och tjatandet. Allt jag behöver sucka över. Det är värt det. Varenda sekund är värt det när man får uppleva de här stunderna. Höra de där orden.