Dags för ett nytt kapitel

Nu blir det sista gången jag kryper upp i soffan i vårt lilla övernattningsrum. Lyssnar till när Prinsen somnar. Lägger upp telefonen och snusdosan på armstödet och tar playstationkontrollen i handen. Och vet att jag kommer kunna sitta här i absolut tystnad och lugn i en timme och en kvart. Prick.

I början satt jag nere och tittade på film. Men då kunde han sova i tre timmar också. Det kanske han kan nu också. Men det får han inte. Då blir läggningen sådär lagom festlig. Men jag insåg nu på slutet att det är väldigt skönt att sitta här i mörkret och spela. Ta en paus från nedervåningen också.

I morgon sitter jag inte ensam i ett rum. Då delar jag antagligen soffa med en handfull andra pedagoger. Visst kan det vara trevligt det också. Men det är inte riktigt samma sak.

Men som varje år. När semestern är över. Så får jag den där känslan av nystart. Bättre än nyår. Helt klart. Det är under semestern det mesta brister. Rutiner? Vad fan är det för något? Tidig sänggång? Jo, tjena! Det hade väl egentligen inte gjort så mycket om man hade fått sova längre på morgonen. Men Prinsen tycker det här med sovmorgon är överskattat.

Så. I morgon. Då drar det igång. Det där nya livet. Ja, kanske låter det större än vad det behöver vara. Det är inte så att jag ska skaffa ett helt nytt liv. Men det får bli lite ändringar. Och det blir det vare sig jag vill det eller inte. Prinsen ska nästa vecka börja på förskolan. Och hur det blir har jag inte en aning om. Men jag är inte direkt orolig att inskolningen ska bli svår. Någonstans har han hittat sociala färdigheter jag aldrig skådat. Att det kommer från mig. Det är lätt att utesluta.

Sen är det bara ge det några veckor innan man hittar bra rutiner. Med träning för oss båda. Jag ska byta gym och försöka få mina vader som knappt går att använda en ordentlig behandling. Det blir en helt annan ekonomisk förutsättning i höst. Det vill säga om Prinsen håller sig hyfsat frisk. Kanske kan man köpa sig ett nytt plagg för första gången på ett år. Och nu när lillens rum och uteplatsen är färdiggjorda är det dags att ta tag i nästa rum. Sovrummet.

Jag tror fan att det blir en bra höst. Det måste det bli. Så jag kan gå in i den där förbannat långa vintern med positiva känslor. Det kommer att behövas. En gång stockholmare - alltid stockholmare. Så enkelt är det.