måndag, april 05, 2010

Det var påsken

Det tog inte många dagar innan kära farmor somnade in för gott. Efter att ha sovit i nästan fyra dygn kom samtalet som jag bara satt och väntade på. Mamma ringde och berättade att det var över nu. Faster hade flygit in från Canada. Farbror hade flygit in från Australien. Och så min far. Alla tre barnen var vid hennes sida när hon slutade andas och stilla somnade in.

Tårarna rann när samtalet var över. Men bara för en kort stund. För hur ledsen jag än är så vet jag att hon fick det bäst. Inte bara ett långt, lyckligt och bra liv. Utan hon avslutade det på ett bra sätt. Utan maskiner och konstgjord andning. Utan smärta. Och i sällskap av sina underbara barn. Det är väl så man vill avsluta det hela?

Påsken är över. Jag visste knappt att den varit här. Den är på något sätt inte ett dugg speciell när man varken är barn, extremt troende eller har några egna småttingar. Det enda som märks är försäljningen av påsksaker på ica och två dagars extra ledighet. Och det är inte så illa det.

Påsken firades som vanligt numera i norr. På torsdagen efter stägningen bilade vi upp. Och efter en vidrig resa på en bra bit över åtta timmar, köer, extrem dimma och massiv trötthet så kom vi upp till ett nytt vinterland. Med snöhögar högre än globen. Nästan.

Det grillades. Och det bakades traditionenligt pizza i bagarstugan. Och det socialiserades. Det tar på krafterna att vara social. Framför allt när man egentligen inte tycker det är det minsta behagligt. Trevligt. Men inte behagligt. Någonstans tycker jag dock att jag blivit lite bättre på det.

Norrlandsvisiten avslutades med en privat visning på två hus. Myresjöhus. Ett av dem är i allra högsta grad intressant. Och vi planerar att gå vidare med det intresset. Banken ska kontaktas i morgon och så får vi se vad vi kan göra efter det. Att det är ett antal månader kvar innan en eventuall flytt spelar egentligen ingen roll eftersom huset kan hållas med en mindre handpenning och vi har personliga kontakter till säljaren. SÅ det hela, med tajming och allt, kan lösas riktigt snabbt och smidigt. Om banken vill sammarbete och allt faller på plats som det ska. Men det kanske det inte gör. Så klart.

2 kommentarer:

Tessalisa sa...

Jag beklagar sorgen, för det är klart att det är en sorg att förlora sin farmor, ÄVEN om hon fick dö fridfullt och hon med största sannolikhet har det bättre nu.

Spännande med huset! Hoppas verkligen att det fixar sig! Tänk att du planerar att bli norrlänning! Inte illa!

Glenn sa...

Tessalisa >> Tack.
Jo, huset ja..det blev inte det huset vi spanade på. Men det finns fler. Men först måste vi hitta lite arbete. Det är den jakten jag håller på med just nu. Och bli norrlänning..jadu, det är inte så illa faktiskt :)