Ännu ett år av lugn

Det har varit en lugn vecka. Den är inte slut än. Men även morgondagen kommer att bjuda på lugn verksamhet. Barn har fallit bort med feber. Men ögoninflamation. Och så några halvtidsbarn. Idag hade vi bara åtta barn. Av 16. Allting blir så mycket roligare och skönare då. Vilor. Samlingar. Lunch. Allting. Och alla får så mycket mer uppmärksamhet.

Idag vaknade jag upp med lite ångest. Eller. Jag vaknade redan klockan 05. Av att Flickan från landet i norr ligger bredvid och startar ett två timmar lång hostmarathon. Inget hon kan göra något åt. Men lycklig blir man inte.
I vilket fall som heslt. Tandläkardags. Och jag ogillar verkligen tandläkare. Jag är rädd att det ska vara en massa fel. At tde ska skrapa och borra. Och att blodet sprutar ut ur munnen. Och till råga på allt ska man betala flera miljoner för munmisshandeln.

Under mina första 28 år år har jag haft ett enda hål. Det var förra året. Första hålet. I en visdomstand. Idag röntagde de. Precis som vanligt. Och visade - inga hål. Wohoo! Lycka. Trots skrapande av tandsten. Och efter att få en härlig räkning på över 800:- för en undersökning. Så kunde jag åka vidare till arbetet. Och känna mig så där riktigt misshandlad i munnen.

Som pris plockar jag fram ostbågar. Den hårda sorten. Och saftsoppa. Låter SOS Gute rulla på televisionen. Och drömmer mig bort. Till mitt nya önskeyrke. Jag vill verkligen. Jag vill byta karriär. Men jag tror jag är för feg. Även om jag inte har några hål i tänderna.