En annorlunda kärleksförklaring

Under dagens maskerad sitter jag mitt i smeten. I mitt knä sitter en flicka från min avdelning. Hon är alldeles strax fem år och utklädd till giraff. I min mening kanske den coolaste kostymen av alla. I stället för de vanliga prinsessorna och superhjältarna. Men det hör inte hit. Inte ett dugg faktiskt.

Det ser nästan ut som om hon håller på att somna där hon ligger. Men så plötsligt säger hon: "Du får inte åldras". Och jag vet inte om jag blir mest förvånad av själva meningen eller att hon använder sig av ordet åldras.

I vilket fall som helst så undrar jag vad hon menar.
Hon svarar: "Du får inte åldras nu. Du ska börja åldras när jag blir lika gammal."

Jag skrattade. Men kände ändå en hel del värme inombords. Det var väl också en slags kärleksförklaring. Även om flickan om drygt ett år. Då hon ska börja skolan. Glömmer bort mig rätt fort.

Men kanske var det den värmen hon skänkte som gjorde att jag klarade av dagen. Den var en tung dag. Men otroligt många frågor. Med en överdrivet massa ryckande i armarna och önskningar åt olika håll. Extra krävande barn. Det tar på krafterna. Och tanken på ett väldigt jobbigt utvecklingsamtal som kommer snart.

Som topp så är det ett lagom roligt personalmöte i kväll. Som avslutas med en timme utbildning om brandskador. Det är tunga veckor nu. Riktigt tunga. Nästa vecka är det avdelningsmöte och en föreläsning om genusarbete. Veckan efter är det en föreläsning om att stärka barns och sin egen självkänsla. Den kan vara nyttig. Inte minst för en själv. Det är bra saker. Men det är tungt att behöva arbeta kväll två dagar i veckan. Men en sak är bra. Och det är att jag tydligen inte ska åldras av det.