Nu har ledigheten slagt in. Gick hem från arbetet med en viss lättnad igår. Det var en tung sista dag. Men nu är det klart. Inget mer arbetande 2006. Det är ett par dagar.
Har tänkt att jag inte ska göra någonting de här dagarna jag har ledigt. Men konstigt nog omfördelas bara arbetet när man är ledig. Från obligatoriskt, till obligatoriskt i sitt eget huvud. Jag började ledigheten idag med att skriva våran avdelningsutvärdering för höstterminen. Den blev på fem sidor. Bara sådär lagom överarbetad. Precis som det brukar kunna bli när jag gör något.
Fick ihop ett träningspass idag också. Ett kort 9km (43.25.45) pass. Det var ett sånt pass där man får slita från första steget. Jag är inte alls i form. Inte ens lite. Men kan jag verkligen vara så otränad att det blir jobbigt att jogga 9km? Jag har svårt att tro det. Kanske vill jag inte tro det.
I morgon är det dags igen. 15km. Kanske går det lättare då.
Vill bara bli helt skadefri nu. Så jag kan mala mig igenom alla de här brutalt tunga passen. Och komma ut på andra sidan igen. Starkare. Snabbare. Mera motiverad. Blödningen i vaden förra veckan, gjorde inte att slutet på tunneln kommer närmare.
Jag skrev för länge sedan att jag ville leva om mitt liv. Ändra på en fruktansvärt massa saker. Kanske det stämmer fortfarande. Men jag vill samtidigt leva om det av en annan anledning. För att uppleva en del saker igen. Uppleva att köra alla hårda pass. Tävlingarna. Vinsterna. Förlusterna. Uppleva de stegen som sattes då. På snö, is, grus och asfalt. På banan, hinderbockarna och gräset. I vattengraven.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Go get them roads!
Va´ sorgligt det låter, att vilja leva om sitt liv på grund av något !!Då hoppas jag, med emfas, att din JUL och Nyårshelg blir så bra att du kan acceptera dem som de blir istället för att i efterhand önskar att få göra om dem.
Hoppas du finner massor av saker att glädjas och njuta av. Hoppas du kan känna att livet är gott, inte fullständigt eller perfekt men Gott! /Mari
Mari >> Jo, det är lite sorligt, men så är det. Men tänk dig samtidigt att du får uppleva alla de härliga sakerna en gång till. När dina barn föddes exmpelvis.
Att ha ett perfekt liv, det är nog inte roligt. Motgångar gör oss starkare, heter det inte så? ;-)
Ha en riktigt god jul du också!
Som jag ser det så har jag massor av bra, roliga och fantastiska saker jag upplevt men ALDRIG skulle jag vilja uppleva dem igen. Det är en del av livets spänning och utmaning, att våga släppa taget och vara här och nu.
Hmmm...det här blev högtravande men va fasen, så härstraxt före jul kan väl också det vara ok?!/Mari
Skicka en kommentar