Trollen kan ha fört oss samman.

Internet hade rasat ihop. Men efter några enkla. Eller kanske mera komplicerade och förvirrande. Minuter lyckades jag få igång det hela igen.

Jag hade en bra dag på arbetet idag. Kanske är jag inte så bortskämd med dessa dagar nu för tiden. Min negativa kollega och jag har Mullegruppen tillsammans. Och sedvanligt var vi ute i skogen med dem idag. Men tiden där var inte som alla andra gånger vi är där. Idag var det roligt. Imporviserande. Och kanske bäst av allt. Samarbete.

Idag gjorde jag upp en liten eld i skogen. Ett test till i morgon. Då vi ska göra egna kolkritor över den öppna elden. Sedan började min kollega prata om troll. Jag började spela med. "Ta på er väskorna, så smyger vi efter trollen!" Trollen i fråga var två mammor som var ute och gick i skogen med sina små barn. Som måste ha tyckt vi var riktigt tokiga.

Det blev en intensiv jakt. Spionerade och gömde oss. Över berg och djupa dalar. "Vi måste varna mulle!" sa ett av barnen. Så klart vi ska. Och det gjorde vi. Genom att skriva "Troll" på vägen med pinnar. (Ha! Då fick vi en den padagogiska biten också)
Det var länge sedan jag sett barnen ha så roligt när vi var i skogen. Och samma sak gäller mig också. Och säkerligen min kollega också.

I morgon är det en ny dag. Kanske har trollen fört oss lite närmare varandra. Man kan alltid hoppas. Det skulle vara roligt. Det skulle underlätta vårat arbete på avdelningen. Betydligt.
Men det återstår att se. I morgon.