Känner att jag behöver skriva av mig just nu. Men hur mycket jag ens funderar. Hur mycket jag ens känner efter. Kommer jag inte riktigt på vad det är jag vill få ur mig.
Det finns en spricka. Där vinden tar sig in. Det är en lite frustrerande känsla. Det måste jag säga. Kanske om jag pratar om lite andra saker först. Då kanske det andra kommer fram.
I torsdags. Blev jag hämtad efter arbetsdagens slut. När jag var halvvägs hemma ringde D från arbetet. Hon berättade lite skrattande att mina nycklar satt kvar i förrådsdörren. Jag hade alltså för första gången lyckats åka hem utan mina nycklar. Jag är glad. Att jag inte åkte kommunalt den dagen. Då hade det tagit tid.
I går. Blev det en helkväll med G-spot. Det blev en middag. Efter en del ändringar i mina planer. Och sedan blev det efterrätt. Efterätt som varade och varierade rätt mycket. Till det hela visades Lost. Åtta avsnitt hann vi med av andra säsongen. Sedan tog energin slut hos Glenn. Arbetsdagen tog ut sin rätt. Och jag satte mig bakom ratten för att köra hem G-spot.
Idag. Finns det inga direkta planer. Och det är tur det. Fotboll i kväll. Det är inte så mycket att säga om den saken. Platsen i soffan är inbokad sedan länge.
Annars bär det i väg ut på gatorna idag. Först i bilen. Den franska kombin. Som är min i en vecka. Då mina föräldrar tagit en tripp till varmare breddgrader.Jag måste titta till den lite. Reparera. Och eventuellt lämna in den på verkstaden.
Sedan ska det tränas. Fortsätta testa knät. En vecka kvar på måndag. Då lyfter flyget mot Monte Gordo. Och en ypperlig träningsanläggning.
Får avsluta med att gratulera Dalaflickan idag. Hon fyller år. Kanske fyller hon 22. Kanske 23. Något sådant måste det vara. Grattis i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar