måndag, december 07, 2020

Tack fina människor. Tack.

Nu gick det några dagar sedan senaste gången. Kanske tror ni att fyrtioåringen inte blev godkänd på kontrollen. Men det blev jag faktiskt. Med bravur. Som man brukar säga. Kvinnan med visiret. Som jag pratade med. Hon var till och med imponerad över hur jag fick ihop livssituationen så bra. Hur jag hann med sju träningar i veckan. Hur jag använder Prinsens träningstid till min egen. Hon ville skicka folk till mig så jag kunde styra upp deras situation. Tydligen har den största delen av folket svårt att få ihop mer än 30 min träning i veckan. Jag kallar det felprioriterat. Väldigt fel.

Hur som helst. Fyrtio är jag. Vare sig jag vill eller inte. Och eftersom jag haft ålderskomplex sedan jag fyllde 20 så kan ni tänka er hur jag mår tjugo år senare. Men för att lite fint koppla ihop tjugo år sedan med nu så hörde två vänner av sig dagen jag fyllde. Nå låter det lite havltragiskt, som att endast två vänner grattade mig. Riktigt så illa var det inte. Men de här två vännerna. Jag tror jag har nämnt dem tidigare. För länge sedan. Vi tre var väldigt nära vänner i gymnasiet. Och en tid efter det. Och det är jag extremt glad och tacksam över, för vänner som de här två, de växer inte direkt på träd.

Tyvärr gick tiden. Och jag lät dem glida i väg. Sedan gick flyttlasset. Och jag lät dem glida i väg ännu mer. Vilket jag ångrar stort. För som sagt. De här två personerna. De har ett stort hjärta. 
Den här dagen. Då kom det en leverans. Ett paket. Fram till dörren. Det var från dem. Trots att jag låtit dem glida iväg så uppmärksammade de min födelsedag. Det var fint. De är fina. Och jag önskar att jag var modig nog att återuppta kontakten. På riktigt. Men jag vet inte riktigt hur man gör. Kanske får jag göra ett försök när den här pandemin är över. När viruset dragit åt helvete. Då kan jag åka ner till storstaden igen. Hälsa på folk. Men jag antar att det är några månader kvar.

Hur som helst. Tack. Tack för presenten. Tack för att jag fick minnas tonårstiden lite positivt för en gångs skull. Det är annars väldigt mycket mörka minnen. Tack för att ni är ni och tack för att ni finns.

Inga kommentarer: