tisdag, november 06, 2007

En konferens på utrikiska

I väsby höll i dag en pedagogisk konferens. Ett slags seminarium där folk från lärarhögskolan, skolorna i kommunen samt internationella skolor och universitet. Alltså hölls allting på utrikiska Jag blev tydligen dit skickad tillsammans med min chef och en kollega till.

Efter lite löst prat över en fika med några australienare, där en kvinna blev smått chockad att jag som man var förskollärare. Och erbjöd mig jobb nere i Australien.

När det var dags att sitta i grupper och diskutera praktiken genom lärarutbildningarna i de representerade länderna, [Sverige, Australien, Norge, Island] kom en smärre chock. Som gruppledare för min grupp: Mr. M.M. Idioten som förpestat Damen L's och mitt liv sista terminen påp Lärarhögskolan. Han som hackade på vårat examensarbete och hånade oss inför hela klassen. Kul. Jävligt kul, tänkte jag. Och dog en smula inombords.

Mr. M.M kom fram till mig. Då han snabbt kände igen sitt hatobjekt. Flinade genom skägget och sträckte fram handen. Tanken var att spotta på den. Men jag hälsade väl som vanligt folk. Han berättade att Damen L's och mitt examensarbete var ett av de arbetena han brukar visa för nya elever. Ett bra exempel på ett välgjort exemsarbete.

Jag gapade. Och förstod ingenting.

Semenariet började och givetvis fick jag berätta lite om hur min praktik gått till. Då jag nyligen avslutade min utbildning och var nog i alla fall 10 år yngre än den näst yngsta i rummet. Och på engelska också. Lagom roligt. Men jag fick fram lite. Och jag sparade inte på kritiken. Om man säger så.

Efter semenariet var det lite skumpa och mingel. Det var många som kom fram och pratade. Ärligt talat så var det faktiskt väldigt roligt. Bland annat träffade jag min gamla samhällskunskaps lärare från gymnasiet. Även hon erbjöd mig att söka till hennes skolor. Hon var nu skolchef över ett gäng förskolor.

Efter några korta diskussioner. Innan övriga skulle äta middag. Lämnade jag stället. Jag kände att jag var nöjd med kvällen. Chefen sa att hon var stolt över mig. Jag kan inte påstå att hon har rätt. Men lite nöjd är jag. Jag fick prata lite utrikiska. Jag fick föra fram lite åsikter om vad jag tyckte om min lärarpraktik. Och jag visade upp mig. Jag visade intresse. Intresse för lärarutbildningen. I Sverige. Och i utlandet.
Kanske skulle jag även stanna över middagen. Men det är en dag i morgon också. Även om den är på svenska.

Inga kommentarer: