Genom helvetet

Har varit trött idag. Fick inte många timmars sömn i natt. Pratade länge. Och vaknade mitt i natten med bröstsmärtor. Hjärtat kändes som att det krampade. Det stack i bröstet och andningen var inte direkt lättsam.

Jag låg där i mörkret och funderade på vad det kunde vara. Jag såg Michael Nyqvist ligga i badrummet. Jag kom inte fram till någonting. Jag brukar sällan göra det. Ingenting jag själv kan bekräfta i alla fall. Utan jag vet att det är något med att jag bör ta det lite lugnare. Andas några gånger extra. Släppa alla tankar. För det är där avslappningsproblemen egentligen ligger. Inte fysiskt. Utan tankarna som aldrig tar slut. Det ständiga planerandet.

Men jag kör på. "Det går över" tänker jag. Och det gör det. För stunden. Några dagar senare kommer det igen.

Jag har börjar läsa en bok. "Genom helvetet" heter den. Och det är en fd. fotbollsspelerska (Tina Nordlund) som har skrivit den. Ihop med en lagom bra journalist (Simon Bank). Boken handlar om hennes vilja att bli bättre. Att vara alla till lags. Att ständigt behöva ha kontroll och veta vad som kommer att hända. Hennes tävlingsinstinkt och att alltid behöva vinna. Och den handlar om hennes anorexi.

Jag ser mig själv i hennes bok. Jag känner att det lika väl skulle kunna vara jag som skrivit de där raderna. Annan sport bara. Annan nivå. Men annars påminner hennes ord om mina tankar.

Jag har inte läst klart den. Och ärligt talat. Så är jag lite rädd för att läsa slutet på den. Den kanske ger mig idéer. Tankar som jag en gång fått bort. Kanske kommer fram igen. Men jag vill veta hur det hela fungerade för henne. För Tina.