Författarrim

När barnen slutar hos oss och ska börja skolan. Så brukar vi ha en avslutning ute vid ett torp. Det är en av alla våra traditioner. Alla barn och alla föräldrar är där. Där brukar de äldsta barnen få sina portfolios, pärmar, medaljer och en massa annat. Exempelvis ett diplom.

När jag började på den här förkolan började jag skriva rim på barnens diplom. Några rader som handlar om barnet. Som visar på deras förmåga, peronlighet eller något kännetecken.
Förra året när jag läste upp dem inför alla, så fick jag något förälder att snyfta till.

I år fortsätter jag på samma bana. Det verkar ändå uppskattas. Men jag är ute i god tid. Jag vet hur hektiskt allt brukar bli där frammåt våren. Så jag började redan idag. Fem av nio barn är klara.

Ni kan få ett smakprov. Det här barnen har svårt att sitta stilla. Alltid är det nya saker på gång. Och hon kan inte riktigt avsluta en sak före hon början på nästa. Hon läser väldigt bra och kan både skriva och rita riktigt fint. Uppskattad av alla barnen och tycker om att prova nya saker.

"Du är positiv, snäll och läser bra,

du ska ett tack för att du gått här ha,

duktig med pennan och tycker om att le,

påhittig i leken och har alltid något på G."

Min ena kollega läste dem. Och lade handen på min axel och sa: "Om Matthias skulle byta karriärsinriktning, så skulle han verkligen bli författare. Du har ju verkligen fångat barnen precis rätt."

Ja. Där ser man. Några rim och jag är författare. Men tanken är fin. Och orden var fina. Jag skulle gärna vilja vara författare. Men det skulle aldrig gå. Av ett flertal anledningar. En anledning är kapaciteten. En annan är tålamodet. Så är det bara.
Så jag får hålla författarskapet på en amatörnivå. Skrivande här. I avdelningens dagbok. Och så några rim varje vår.