Mor vs. far

Jag har funderat på en sak den senaste tiden. Tankarna kommer när jag ser småbarnsföräldrar. Småbarnsföräldrar med sina små barn. Ibland när de går på promenad. Ibland när de är på Ica. Och så ibland när de är på stan eller på babysim. Egentligen kan det vara när som helst.

Jag funderar på vem det är som håller i barnet. Det lilla barnet. Oftast är mamman föräldraledig. Så kanske knyter mamman mer an till barnet. Fast åt andra sidan så kanske pappan passar på när det är helg.
Det jag märkt ofta är att när det är en barnvagn med i bilden så är det ofta mannen som kör vagnen. Varför är det så?
När det var babysim så var det mammorna som bytte om med barnet och bar det till bassängen.
Varför är det så?

Jag reflekterar över hur jag gör. Och som i många andra fall. Är det barnvagn med i bilden kör jag den. Anledningen är att jag helt enkelt blir rastlös annars. Bara gå liksom. Hur kul är det? Så jag måste göra något mer. Ha händerna någonstans. Samma sak när jag sitter och pratar med någon. Jag måste ha en penna i handen. Jag måste ha någonting och sysselsätta mina händer med.

Men jag ska fortsätta studera. Det blir så automatiskt. Jag kanske samtidigt är osäker på det här med papparollen. Hur man ska göra. Hur alla andra gör. Inte för att jag måste göra likadant. men kanske. Kanske gör alla andra rätt. Och då är det lika bra att hänga på.

För let´s face it. Jag har fortfarande inte förståt det här. Att jag är en pappa. Att jag är småbarnsförälder. Men någon gång. Innan Prinsen blir vuxen. Kanske det går in i huvudet. Undertiden kanske jag bara ska göra som alla andra. De som förhoppningsvis gör rätt. Samt. Att jag får ha någonting i händerna.