Erik Emilsson

Jag sitter här den här sena valborgskvällen. Med flickan från landet i norr. Mitt knä är fortfarande lite ur funktion. Och den där slemsäcken. Eller vad den nu egentligen är. Vill inte riktigt ge med sig. Det börjar bli frustrerande. Riktigt frustrerande.
Formen var på intågande. Motivationen har varit på topp. Och viljan har bara stigit under våren.

I lördags var jag inne i storstaden. Tittade på terräng DM. Bror sprang. Och gjorde det bra. Suget var stort. Jag tittade på. Och önskade. Även om klockan inte stod på 22.22.

Nyss läste jag en artikel. Som fick mig att häpna. Det var en fruktansvärt imponerande prestation.

ERIKS TRIPPELJOBB RÄDDADE UCLA
Erik Emilsson bidrog till att UCLA vann den prestigefyllda duellen över USC med minsta möjliga marginal. Erik drog ett stort lass genom att springa 800, 1500 och 5000 meter inom loppet av mindre än två timmar! Tiderna blev ändå så pass bra som 1:51.09, 3:49.58 och 14:50.60. Inför de avslutande fyra grenarna låg UCLA under med 19 poäng, men tack vare tre raka trippelsegrar vände UCLA på steken. Mötet mellan "the Bruins" och "the Trojans" är ett klassiskt derby mellan universiteten i Los Angeles, som har hållits 73 gånger. USC leder ännu med 39-34. (Friidrott.se)

Det är en prestation. De tiderna. På de sträckorna. Och allting på två timmar. Jag är mållös.
Men samtidigt som jag är frurtansvärt avundsjuk. Och önskar att det vore jag. Så måste jag glädjas med Emil. Han är bra. Och det visade han inte minst här. Han går en bra sommar tillmötes. Ur löpningssynpunkt. Jag. Ja. Jag går en skadefull sommar tillmötes. Som alltid. Precis som förr.



Erik Emilsson